40 minuters träning.

Lyckades med det omöjliga och tränade mindre den gångna veckan än förra trots helt frisk. Hann dock ut på krogen 2 kvällar. Motivationen är inte så stor med andra ord. Fick till ett styrkepass på köksgolvet på 10 minuter och ett skiergpass på 30 minuter. 500-ingar med 1 minuts vila. Kändes ok. 

Jag kommer väl inte direkt prestera några pers i vinter. Vet inte ens om jag ska köra några lopp mer än Vasan. Det får bli några långpass stakning i februari så ska det gå fint. Bara det blir snö på åkrarna. 

Klarar jag topp 1000 på VL?

Vikken kass träningsvecka asså.

Jag skrapar ihop två pass och sammanlagt cirka 45 minuter. Stabilt 

8 x 30 sekunder

Har kört mitt livs kortaste träningspass idag. Det blev lite stressigt på gymet så efter 10 minuters uppvärmningsrodd drog jag av 6 stycken 30 sekundare på roddmaskinen med 30 sek vila och därefter 2 stycken på skiergen. Sen gick jag hem. Tvärslut. 

Hade egentligen tänkt köra styrketräning efter uppvärmningen men ett samtal ändrade planerna. 4 minuters högintensiv träning är ändå inte fyskam. 

5000m skiergtest.

Det var ett tag sen träning men igårkväll lufsade jag iväg till gymet. Ganska otaggad på hetsig skiergträning grubblade jag över vad som var lättast men ändå tillräckligt jävligt för att ge. Intervaller har jag inte psyke för ibland och nu har Fröjdis varit sjuk med dålig sömn som följd. För min del alltså. Hur som helst valde jag 5000 meter skierg. Det är ju ett av det mest ångestladdade passet när man är vältränad. Men i och med att jag är i uppbyggnad så känns det inte så läskigt. Vad jag menar med läskigt är ju att man självklart måste persa. Det är därför det är ett "lätt" pass när det känns tungt att ta ut sej. Man har inga andra valmöjligheter. Man lämnar inte gymet med en sämre tid än man haft förut helt enkelt. Då blir det ännu en sömnlös natt. Och mitt pers är långt ifrån uppnått. Så jag värmde upp 5 minuter och ställde sen in fläkten på motstånd 8. Det gick fint men som vanligt hade jag en svacka vid km 3. Pers va inte svårt att dra. Det blev 18.31 Jag orkade faktiskt inte spurta. Motivationen fanns inte då jag redan hade pers med 18 sekunder. Men det finns mer att ta av så det känns bra. Jag kände på passet att jag skulle behöva några styrkepass med maxstyrka. Men långpassen är ännu viktigare. De är som jag sagt förr tur att det är långt kvar till Vasan.

Nu är det verkligen den sämsta perioden för min del. Man kan varken åka rullskidor eller snöskidor. Tur att skiergen finns. Blir jag riktigt seriös något år så ska jag skaffa terrängrullskidor. Det vore jäkligt bra att staka runt i elljusspåren med tror jag. 

10x500m + 5000m test

Träningspassen bara rullar in nu gott folk. Stakformen kommer sakta men säkert tillbaka. Nu sitter jag med en återhämtningsöl och mitt nya favoritsnacks, rostade och saltade sojabönor. Har ikväll avverkat 10x500m skierg. Det blev ett bra pass trots att jag var trött och grinig innan och tänkt slöstaka 45 minuter. Väl på plats bestämde jag mej för att i vanlig ordning köra intervaller. Första gick långsamt (ingen uppvärmning) på 1.57min. Sen 1.56 och så vidare ner till 1.48 som bäst. Jag vilade 1 minut mellan dessa halv-hårdkörare. Hade kunnat gå hårdare på detta pass men nöjd med genomförandet. Totala tiden för 5000m blev 18.51. De är då med 9 viloperioder. Mitt personliga rekord på 5000m på gamla skiergmaskinen är 18.56. Alltså är jag en bra bit ifrån gammal form. 

Men i fredags fick jag ett ryck och stack iväg till gymet. Målet var maxning på 5000m men då på nya skiergmaskinen. Som går mycket snabbare. Jag upplever en ruggig skillnad på dessa två och föredrar den gamla. Den går finare, tyngre och handtagen har remmar. Jag får jobbiga blåsor av de nya handtagen. Tiden då? Jo det blev en förvånansvärt bra tid redan nu. 18.49! Riktigt nöjd. Som allt var jag bara på gymet 25 minuter. Effektivt. 

Det slutar inte här. I lördags åkte jag även rullskidor i en timme. 15km hann jag. Tekniken kändes kanonfin. Så jag blir vass på 20-30 minuter stakning i vinter.

Det jag däremot saknar är ju kanske det viktigaste av allt. Långpassen. Att stå å staka i 2-3 timmar. Fasen vad bra det skulle vara att få till ett sånt pass en gång i veckan. Ska jobba på det. 

Tränat

Nu var det längesen jag tränade. Körde ett skiergpass ikväll men kortade av 5x1000m till 3x1000m istället. Kände att det räckte gott och väl. Dåligt tryck och sämre flås va känslan. Körde på motstånd 5 och det kändes tungt. Förhoppningsvis ska jag få till ett rullskidpass i helgen också. Tur att det är långt till Vasaloppet. Nästa gympass ska jag köra 5000m test. Måste ha lite positiv feedback på den lilla träning jag utfört. 

5x1000m skierg

Bra pass ikväll. Fyfan vad Skiergen är effektiv. Dock jävligt oklart att stå med 195 i puls kl 21.30 på kvällen. Får se hur sömnen blir inatt. Jag var för loj för att maxa 5000m kände jag. Det kändes lättare med en minuts vila mellan tusingarna. Men dra ända in vad jag ville bryta efter fjärde. Startade femte intervallen med 175 i puls. Tappade ändå inte pinsamt mycket men en hel del. Jag var tvungen att dra på motstånd sex för att orka. Förr drog jag alltid på tian. Alltså maxmotståndet. Så är det med det gott folk. Det går framåt.

Bra vecka.

Har inte hunnit blogga om förra veckan men den var riktigt bra. Sen räknade jag på tiden och insåg att jag bara skrapade ihop 2 timmar träning på hela veckan. Men jag har aldrig haft någon mängd att skryta med så det är fint att man är nöjd med det lilla. Jag körde i alla fall ytterliggare ett rullskidpass på lördagen. Nästan 16km på 1.05h Stakningen kändes redan bättre. Men särskilt fort går det ju inte. Kul var det dock. Fick ont i en armbåge strax innan timmen och skenbenen var ovana. Således två rullskidpass och två BRAKpass förra veckan. 

Nu är jag ruggigt sugen på att gå till gymet och dra en ny vända på 5000m skierg. 20.55 kommer slås med 1.30 min känns det som. Jag har gått upp ett par pannor sen dess också. Sen jag la ner all löpning efter Lidingö (förutom en tävling i veckan) så har jag ätit mer och bränt mindre. Det är till fördel i skiergen, dock inte i skidspåret. Ska bli intressant.

BRAKat!

Ikväll har jag kört lite BRAK. Det hette så i lumpen. Tror det står för bröst, rygg, armar och knän? Måste börja göra något åt överkroppen varje dag känner jag och vardagsrumsgolvet duger fint. I lumpen körde vi BRAK mer eller mindre varje dag och jag minns det som jäkligt positivt för styrkan. Har en grym träningsvärk från mitt halvtimmespass rullskidor igår och det lär bli värre imorgon. Känns fint. Man är på gång. 

Jungfruturen från helvetet

Riktigt så illa som rubriken lyder var det inte men inget var lätt i alla fall. Idag fick det helt enkelt vara nog på mitt blekfeteri. När Fröjdis somnat gick jag upp på vinden och hämtade ner rullskidutrustning, bytte om, ställde Fröjdis vagn vid sidan om cykelbanan utanför vår kåk och körde sen fram och tillbaka. Mest stakning av hårdare slag sen lugnt tillbaka. Intervallerna tog ca 40sek. Körde i alla fall 10 st seriöst. Men fyfan så risig jag va/är.

Passet gick strålande. Fröjdis sov och brydde sej inte om ljudet av stavspetsar mot kall asfalt. Såpass allting fint. Passet varade dock bara 31 minuter och på den tiden skrapade jag ihop 6 km. Jag avbröt pga utmattning. Stakmusklerna finns ju inte riktigt där. Tekniken finns inte. Överkroppskonditionen är kass. För första gången i livet ville jag ha en brant lång uppförsbacke så jag kunde diagonala. Men men, det var ändå kul och jag är glad att vara igång. Snön får gärna vänta.

Inget kan bli sämre med min stakning så det kan inte bli mer kul att träna nu. Imorgon blir det plankan. Kände att bålstabiliteten inte fanns där den behövdes. Man kan ju fråga sej hur smart det är att börja med ett snabbt intervallpass stakning när det här va andra passet sen Vasaloppet (körde faktiskt ett rullskidpass med Fredrik Björk i somras). Men det är det mest effektiva för mej nu. Bara börja bygga. Något varje dag. 

Foto från altanen.

Km löpning 2015

Löpningen var tydligen inte slut för i år trots allt. Men jag har inte brytt mej särskilt om formen efter Lidingöloppet. Hur som helst var det två varv på Ottarsborgs fina elljusspår som skulle avverkas i torsdags. Det är alltid kul att träffa Rexgänget och i år hade jag till och med chans på pallplats i och med min löparsatsning till Lidingö. Så mycket snabbhet har det ju dock inte blivit och bristen på intervaller märktes av. 

Det var i alla fall ett gäng på 5 pers första kilometern. Brorsan öppnade snabbt å fick ta loppet upp till postlådan. Där tog Robert Ohlström över ledningen och funderade lite på vad vi andra sysslade med. Robert som inte sprungit en meter sen Vasa ultran (strax över 9h) var ändå sugen att kuta på. Men efter första km tog jag över och drog upp tempot lite. Robert släppte. Kvar var jag, bror, Magnus B och en yngre kille, Jakob.

Första varvet gick ganska långsamt. Magnus, som är starkast löpare hade varit förkyld och ville inte göra något dragjobb. Ut på andra varvet funderade jag på hur jag skulle lägga upp det för att vara först över mållinjen. Och efter cirka 3.5km gjorde jag en tempoökning. Magnus hängde med, de andra släppte. Nästa uppförsbacke drog jag åter på med en tempohöjare. Hörde att Magnus slet men han satt kvar. Då slog jag av på tempot för att lägga resten av krutet på sista uppförsbacken innan mål. Martin och Jakob kom ifatt litegrann. Inför sista backen drogs tempot upp mer o mer och jag o Magnus visste att det skulle smälla ordentligt i backen. Maxningen kom. Vi var jämsides hela backen upp och över krönet men loppet avslutas med 50 meter svag nedförsbacke och där kunde jag inte hänga med. Magnus försvarade sitt km guld och jag kommer igen nästa år. Riktigt skoj och ett bra pass på 17 minuter. Det hade varit kul om Erik O hade varit med. Då hade loppet sett annorlunda ut med hårdare första varv tror jag.

I övrigt blev det inte mycket mer träning förra veckan. Riktigt svagt faktiskt. Stakformen som skulle vässas blev det inte mycket av. Nya försök denna vecka. 

Terräng DM i Björklinge..

..är ingen söndagsjogg. Om man jämför min tid med segraren kan man ju dock tro att jag både joggat och stannat för fika längs banan. Segraren, Albin Ridefelt (elitorienterare) var nämligen åtta minuter snabbare än mej och jag var tvungen att öka mitt femte varv för att inte bli varvad av honom. Att bli varvad ville jag inte åka hem med. 

Vädret var lite kallt men härligt efter första varvet. -2 i skuggan och +2 i solen. Banan var tuff. Jobbiga jävla uppförsbackar hela tiden och sex gånger skulle man springa i varje. 6 x 2000m. Jag hade satt upp ett mål innan att försöka klara mej under 50 minuter. Startlistan var full med duktiga löpare och jag visste innan att jag skulle få göra loppet själv. Kom sjua av åtta och hade 4.30 min upp till sjätteplatsen och 4 min bak till åttan. Efter halva distansen, 3 varv, hade jag 25 min blankt. Förstod att det skulle bli näst intill omöjligt att göra under 50 min då. Var riktigt seg i kroppen och hasade mej uppför backarna. Utför och plattlöpningen gick fint. Tappade mycket på fjärde varvet men de sista två varven jobbade jag mycket mentalt och lyckades öka farten. I mål på 50.06 min. Bitter att inte löpa sju sekunder snabbare men glad för ett kanonbra träningspass.

I efterhand hade det varit roligare att kuta 4km klassen men det hade inte gett lika bra träning. Nu är det snart ny vecka och den ska gå i stakningens tecken. Kanske dags för ett nytt formtest i skiergen. Eller leta fram rullskidorna. 

Skiergpass

Kutade iväg till gymet ikväll igen för att försöka göra någonting åt stakformen. Träningsvärken hade precis släppt från i Lördags. Jag värmde upp på motstånd 3 och tyckte att det var skapligt tungt. Fattar inte hur jag kunnat köra 10km på motstånd 10 och under 40min. Hur som helst körde jag efter uppvärmningen 4x1000m med 1.30min vila. Svinjobbigt. 4min på alla. Gick från motstånd 10 (första intervallen) till 5 (sista). Känner mej så svag. Men jag kan heller knappt vänta tills jag ska köra ett nytt formtest om nån vecka. Borde gå snabbt att sänka sej rätt mycket på 5000m. 

På Lördag ska jag springa terräng DM i Björklinge. 6 varv på en jobbig 2km bana. Det blir ett riktigt bra träningspass. Har inga ambitioner och tänker inte göra nån löpning inför loppet. All laddning gick ur på Lidingö. Nu är det stakformen som sökes. Men det är alltid kul att tävla. Hoppas det kommer många. 

Test. Golden4 och 5000m skierg.

Jag drog av lite tester igår. Det var som jag trodde riktigt vekt i överkroppen. Stakformen va till och med sämre än vad jag befarade. Passet såg ut så här. 

Uppvärmning: 2000m rodd, 10min. 2000m skierg, 10min.

Tester: chins 5. Dips 11. Tå till stång 10. Brutalbänk 10.

5000m skierg 20.55 (nytt sämstapers)

Nedvarvning: 1000m skierg 5min.

Jag fick verkligen kämpa för att gå under 21 minuter och tekniken var inte fin. Har ingen power i stakningen. Det ska bli grymt kul att se förbättringen nu. Ikväll har jag träningsvärk som fasen men imorgon ska jag i alla fall riva av ett styrkepass i vardagsrummet trots att det förmodligen kommer att vara värre då. Ska även plocka fram rullskidorna snart. 

Mot gymet

Idag mina vänner är det dags att ta tag i överkroppen. Mina spaghettiarmar ska få sej en rejäl omgång och jag är redan nervös över den kommande träningsvärken.

Jag har varit förkyld efter Tjurruset och ska sätta mej ner och räkna på hur få träningspass jag genomfört sen Halvmarathon den 12 september. Skulle gissa på 4-5. Ett snitt på ett pass/vecka.

Kanske läge att lägga om träningen så det blir oftare. Något måste jag ju göra fel.

Under hela Lidingösatsningen som pågått sen i Juli om jag inte minns fel har jag inte gjort så mycket som en armhävning. Jag behövde lägga all energi på löpningen och det känns som ett helt rätt beslut eftersom jag bara hade 46 sekunder tillgodo på medaljtiden. Självklart behöver man styrketräna för löpning med. Framförallt bålstabilitet. Men i mitt fall var det ren löpning som behövdes. 

Nu börjar nästa satsning och det är först å främst att få tillbaka lite stakmuskler. Förra veckan la jag mej på köksgolvet och testade armhävningar. Det var läskigt att känna sej så vek. Gjorde 25 stycken x 4 och var sen helt slut med en galen träningsvärk dagarna efter.  

Funderar på att göra lite tester idag för att kunna se framsteg. Kanske 5000m skierg? 

Tjurruset 2015

Idag avslutade jag en fin löpsäsong med Tjurruset. Det var första gången jag kutade ett Tjurrus och det var minst sagt annorlunda. 

Jag hade inga mål alls med loppet utan bara löpa på å njuta av kul bana. Egentligen skulle jag springa med Liv men hon kände sej inte helt hundra så jag åkte själv. Det var första rörelsen efter Lidingöloppet och benen var lite sega vid uppvärmning. Jag var anmäld i Mixklassen startgrupp 1. Så jag ställde mej längst fram och drog iväg för fort som vanligt. Till min förvåning fick jag ta täten och det var kanske 3-4 pers som följde. Jag ville absolut inte ha den positionen men ingen löpte om första kilometern. Andra kilometern kollade jag inte bak men hörde en mer ansträngd andhämtning än vad jag själv hade. Det verkade som att jag fick nån meter i uppförsbackar som sen hämtades hem av honom nedför. Därför drog jag på tufft i två backar sen var jag ensam. Först

Jäkligt ovan känsla att inte följa andra löpare. Nu var jag plötsligt tvungen att hålla koll på snitslar och vägval. Men det var ju kul att leda klassen. Det var hyfsat löpbart första 6km tyckte jag med mycket upp o ner, lite gyttjediken, lite vattenpulsning och hinder men ändå hygglig fart. Efter 6km började helvetet. Gyttjebad där jag inte ens bottnade. Slukhål som åt upp all kraft. Långa myrar som va totalt sönderlöpna. Jag tappade till och med nummerlappen med chipet i ett av baden. Hur som helst var det kul som fasen och sjukt jobbig bana. Och i mål hade det koll på att jag var först så jag fick pris direkt efter målgång. Fina ljusstakar från Ittala bl.a. 

  tjurruset.se Foto: Ryno Quantz

Jag hade lera från topp till tå och det fanns endast ett duschtält. Tog lång tid att få en dusch och jag luktar ändå fjärt. Men det gör inget. Nu har jag en pils i handen på T-centralen. Och en vinst är ju inte helt fel att avsluta säsongen med. Om än mixklass. 

Lidingöloppet 2015

Så kom då Lidingöloppsdagen som jag haft i tankarna under mina pass de sista månaderna. Sen den där dagen i lekparken med Fröjdis då jag bestämde mej för att ta medaljen. Tiden kändes kort då men jag fungerar bäst när det är lite tight med tid. Då är motivationen hög och träning och kost håller i alla fall något sånär hög nivå. Jag lyckades gå ner sju kilo och komma upp i över 60km vissa veckor. Många riktigt tidiga träningsmorgnar och många sena också. Det händer bara när man vill lyckas och är stressad. 

Jag hade en ganska lång sjukperiod under dessa månader men hann träna en bra vecka innan halvmaran. Och halvmaran gav ett fint besked. Snitt 4.08/km och sluttiden 1.27.27 Förvisso en platt o lättlöpt bana men jag var bara 1.30 efter Erik som jag vet är stark och hade som mål 2.10 på Lidingö. Det gav hopp. Extrem lång återhämtning efter halvmaran och sömnbrist tog ner mina medaljförhoppningar och jag orkade bara träna ett pass på två veckor. Det gjorde mej osäker på formen och vad jag kunde prestera. Kände mej osugen så nära som några timmar innan start. Då var känslan en annan och på startlinjen var jag inställd att öppna på medaljtid. Det var jag nog innerst inne hela tiden. 

Brorsan som egentligen är ljusår bättre löpare än mej men inte tränat mer än ett pass i veckan hade gett sej fan på att ta min rygg första milen. Innan start sa jag åt honom att jag skulle öppna hårt och att det fick bära eller brista. Men han lovade att inte släppa. Det gjorde han inte heller. Jag rusade över startfältet för att få en hygglig position en kilometer bort när det smalnar av ordentligt och första km gick på 3.48 trots trängseln. Sen var det bara glida med i det tempot som hölls. Det är för trångt för att göra något annat följande kilometrar. Men farten var alldeles lagom för min del och det flöt på fint till Kyrkviken vid 7-8 km. Där hade jag en snittfart av 4.16/km och det kändes hanterbart. Brorsan såg lite ansträngd ut men jag blev lite psykad av att han följde så lätt ändå. Hade han smygtränat och skulle slå mej? Vid 10km passering visade klockan 43 minuter och det var härligt att se. 

Jag delade upp loppet i sex block. Kollade klockan varje 5km och ett nytt block påbörjades. Det funkade bra för mej och loppet blir inte så jobbigt om man bara har fem km framför sej. Efter tio km passeringen släppte brorsan. 

Jag tuggade på mot 15km och det kändes stabilt. Jag visste att jag hade god marginal för medaljen. Där visade klockan 1.04 och jag hade 1.05 som stressgräns. Gött. Nu skulle jag dock ta det försiktigt. Mellan 15 och 20km tycker jag är den mest förrädiska delen av banan. Här skulle jag ta det med ro hade jag bestämt. Folk sprang om mej uppför men jag kom ikapp dom nedför så jag tappade inte så farligt placeringmässigt ändå. Vid 20km kändes det skönt att det var över och jag såg på klockan att jag hade gott om tid på sista milen. Nästan 48 minuter. 

Jag började dock med att gå i Grönstabacken och fick en tankeställare att det kanske inte var så gott om tid trots allt. Efter inledningsbacken är det lättlöpt fram till Aborrbacken och självförtroendet var åter på plats. Här tänkte jag att det var möjligt med en tid ner mot 2.12 - 2.13 men när Aborrbacken såväl kom kom också verkligheten ikapp. Jag gick. jag kände hur trött jag var. Tiden tickade på och jag tänkte - börja löp snart, gå lite till bara, sen börja löp. Jag kunde hålla fin fart utför och på platten men uppför var det kämpigt. Sen kom Karins backe där jag var tvungen att gå igen. Nu var det mycket koll på klockan. Vid 28km skylten såg jag 2.05.nånting visste att sista kilometern är snabb och jag har alltid en spurt. Visste att medaljen var klar men kunde inte slappna av. Sista km öste jag på och den gick väldigt fort. I mål på 2.14.14 Fantastiskt skönt. 

Mötte Erik som var 2.30 min före mej. Åt bullar och väntade in brorsan som löpte in på 2.29 

- Första och sista kilometern gick snabbast.

- Efter en kilometer låg jag på 626 plats. I mål på 595.

- Löpte i Saucony Kinvara 5. Nya favoritskor.

- Mindre betydelse vad som händer två veckor innan loppet om träningen är gjord.

- Öl är gott.

Medaljen bärgad!

2.14.14 otroligt kul. Kroppen var stark och mentalt inga problem. Kontroll hela vägen. Känns fantastiskt att lyckas efter två tunga veckor. Men det var tydligen ett bra upplägg. Mer om det i senare inlägg. Nu ska jag njuta med en öl.

Trött!

Det går tungt. Sover dåligt och det finns ingen överskottsenergi över huvud taget. Det började några dagar innan halvmaran och efter loppet hade jag en ruggigt lång återhämtningstid. Tränat ett pass på åtta dagar. Lätt distans i måndags och det kändes som en hel mara efteråt. Fick till och med träningsvärk trots joggfart. Nu letar jag bara efter lite löpsug till Lördag. Det ska bli kul trots att satsningen inte fick det avslut jag ville ha. Och man blir alltid taggad i bilen på väg dit om inte innan dess.

 

Bild efter målgång Stockholm Halvmarathon. Tid 01:27:27

Stockholm Halvmara

1:27:27 löpte jag på idag. Jättekul att kuta i innerstan och lätt med asfalt jämfört med terräng. Allt fungerade fint. Endast 1.34 min efter Erik Ohström och slog brorsan som sprang på 1:32:59 

Jag får alltså 4.08min/km i snitt. Bra besked inför Lidingö. Men det går inte att jämföra. Det här loppet är superlätt i jämförelse med LL. 

Nu är benen minst sagt trasiga så nu blir det lökning några dagar.

Mörbultade ben.

Det var ju väntat att benen skulle få sej en rejäl omgång igår. Frågan är hur det kommer kännas på startlinjen på Lördag. Jäklar vad låren och vaderna är paj. Idag blir det vila och imorgon ett lätt joggpass med några efterföljande stegringar kanske. 

Det var dåligt med löpare på träningen. Vi var fem som sen blev fyra plus tränare Tobbe. Han har kommit 52:a på Vasaloppet och kutat Lidingö halvförkyld på 1:52 Det räckte till en 180:e placering på den tiden. Hade han sprungit på den tiden förra året hade han kommit topp 30. Skaplig skillnad det har blivit. Hur som helst bestod passet av fyra block med tre intervaller i varje. 2 - 3 - 5 minuters och sen började nästa block bakifrån med 5 - 3 - 2 minuter osv. Jag hade bara brorsan som sparring och han stack iväg, sin vana trogen, i ett jävulskt tempo de första två intervallerna. Jag kämpade hårt för att inte släppa ryggen på honom och hann tänka att -fan jag skulle kört mer hård träning. Men på tredje hade jag lättare att följa och han mattades av. Resten av blocken var det jag som drog. Det var ett riktigt bra pass i upp o nedförsbackar. Kanon inför Lidingö. Jag hade svårt att somna igårkväll för kroppen var så uppe i varv. Totalt blev det 14km. Nu är det återhämtning som gäller.

Vilade Måndag och joggade ett lätt återhämtningspass igår. 30 minuter för att försöka få lite fräscha ben till onsdagskvällens intervallpass. Det är låren som tar stryk och Söndagens 28km känns. Men det ska bli kul att träna tillsammans med andra ikväll. Det var väldigt längesen. Jag kommer ge järnet och inte spara något inför Lördagens halvmara. Behöver all träning inför Lidingö. Skulle ändå inte hinna återhämta mej till Lördag. Jag behöver 3-4 dagar efter hårda intervallpass. Sen får jag försöka väcka benen på nytt på fredag. Under 1.30 på Halvmaran har jag satt upp som mål. Det är 4.16min/km.

Bra vecka.

Avslutar första veckan efter förkylningen med ett långpass. 28km på 2.30h Det var tänkt att bli 24-25km men återigen lyckades jag hitta nya stigar och missbedömde längden lite. Men det gör inget. Kroppen kändes faktiskt okej idag. Trots regn första timmen och leriga stigar flöt det på fint. Mellan km 18-23 körde jag i 4.27 fart. Åter slogs jag av hur jäkla fort det är för mej. Medaljen känns tyvärr 2-3 minuter bort. Men man vet aldrig vad som händer när det är raceday med publikstöd och löpare runt om en. Ryggar är ju alltid ett stort plus.

Jag hade fyllt camelbaken med 60% vatten och 40% sportdryck idag. Magen protesterade inte. Jag sprang även hela passet fortare än jag brukar göra på mina långpass. Förutom några km i skogen som gick på 7.20 Det var nästintill stigfritt. 

Nu blir det återhämtning inför halvmaran på Lördag. Jag har ett pass inplanerat på Onsdag med Rex. Det är intervaller och de brukar köra ruggigt hårt. Kanske inte optimalt inför Lördagens lopp men det är heller inte så viktigt lopp för mej. Blir nog tre vilodagar denna kommande vecka. Och mängden landar nog på 40-50km. Den här veckan fick jag ihop 64km vilket är fantastiskt mycket för mina ben. 

Hårdare barnvagnsdistans.

Dagens pass blev i lite snabbare tempo än barnvagnen brukar rulla i. Totalt 13km där de 12 första gick i 5min/km snitt. Började med några km i 5.25 fart sen några i 4.35 fart. Känner att det blir extremt tufft att hålla 4.28 fart på Lidingö. Nu puttar jag en vagn framför mej men det är ju ändå lätt asfaltslöpning och det är ändå slitsamt. Lidingös backar är ju något helt annat. Har också börjat fundera på vad jag kan göra på en lätt asfaltshalvmara. Har verkligen ingen aning då jag inte testat formen på sistone. Men 4.28 fart bör jag ju klara. Annars kan man lugnt säga att jag ligger ruskigt brunt till inför LL. Ska bli riktigt kul att åka till Stockholm och ladda ur på 21km. Benen borde klara asfalten bra efter all nötning med Fröjdis även om det inte är mitt förstahandsval av underlag.

7km kvällslöp

Kännt mej sliten och trött efter 10km passet i tisdags. Det var ett väldigt lugnt pass så det borde inte kännas av. Vilade igår och ikväll kom jag ut på ett kort snabbare pass innan mörkret. Skönt att löpa utan barnvagn. Första tre km gick på 4.45 - 4.55 - 4.46 och jag tänkte att medalj har jag ingen chans på den 26:e. Det kändes skapligt jobbigt. Sen bestämde jag mej för att detta får bli veckans hårda pass och sprang därför följande tre km på 3.46 - 4.04 - 3.57 Sen avjogg en km hem. Snabbt pass på 32 minuter. Kändes skönt om än lite för ansträngande för att vara ett lätt- hårdpass. Inte en chans att jag skulle klara 10km i 4 fart idag. Hoppas det är förkylningsperioden som gör det lite tungt och att det släpper upp. Hade dock hoppats på överskottsenergi men den lyser med sin frånvaro.

Anmälde mej till Halvmaran i Stockholm ikväll. Brorsan som föreslog. Kanske kan jag få revansch från Ottarsloppet. Tror det blir bra med ett hårt långpass två veckor innan Lidingö. Eventuellt skippar jag Kung Björn veckan innan. Får se.

10km jogg idag.

Jag och Fröjdis lämnade bilen på service i Fyrislund och joggade sen hem i duggregnet. Hon somnade direkt så jag skarvade lite för att få en mil idag. Bättre känsla en gårdagen men lite känslig i luftrören än. Lite hosta efteråt. Ska inte vara nån fara men det blir nog cykeln då vi ska hämta bilen igen. Då ska jag även passa på att köpa lite Pripps energy sportdryck. Den serveras på Lidingöloppet och därför tänkte jag börja vänja magen med den på mina förhoppningsvis 2-3 långpass jag har kvar innan den 26 september. 

6 km med barnvagn.

Halsen ok idag och jag är bara lite snorig. Öppnade upp med en lätt och kort jogg. Kändes lite tungt men grymt skönt att röra på sig utan att få 160 i puls. Nu ska jag se till att få en fin löparvecka.

9 dagar utan träning..

..men det känns som att jag är hemkommen från ett tungt träningsläger. Trött och seg. Börjar bli riktigt less på denna långdragna förkylning. Har varit jäkligt osund under dessa dagar också så imorgon blir det nystart. En spurt inför Lidingöloppet. Tanken är två veckor med mycket löpning (5-6mil/v). Mest lugnt med något enstaka hårt pass. Sen blir det en lätt vecka med kortare pass för att sen tävla lördagen den 19:e. Kung Björn 10km. 

Lördagen efter är den stora dagen. Får se hur jag lägger upp den veckan.

30 dagar kvar..igår..

..och riktigt ont i halsen. Känner mej piggare men stressad över allt löparbete som återstår innan Lidingö. Om det ska bli någon medalj alltså. Hoppas komma igång med nån kortare jogg på Söndag. Sen måste det bli en tuff vecka. 

Följer Lidingöloppet på Instagram. Bra för motivationen men jobbigt med nedräkningen när jag känner att det saknas mil.

Förkyld

Trist. Blev förkyld igår. Missar veckans viktigaste pass långköraren. Nu är det bara vila sig frisk och sen köra stenhårt två veckor. Sen är det dags för någon sorts upplägg för formtoppning inför loppet. Blev endast 29km denna vecka alltså. 

Fredag = fest i Vendel

Ja. Två fredagar i rad har jag varit ut till mor o far i Vendel på festligheter. Alltid gediget. Förra veckan var det pensiofest och nu surströmmingskiva. Ruggigt gött och roliga människor.

Jag trycker i mej av allt. Förr lät jag bli det allra göttigaste så som snacks innan mat och kaka efter mat etc men vikten har verkligen minskat kraftigt sen jag ökade på veckodosen löpträning så nu struntar jag i allt diettänk. Har gått från 76kg till 70kg sen starten på denna satsning. Så nu är fokus enbart på bra löpträning. Och naturligtvis i första hand att ha energi till Fröjdis och hennes tempo. Vilket kan vara ganska högt.

Till träningen då. Igår, torsdag var det verkligen full rulle hela dagen. Jag fick en möjlighet till lite jogg och den tog jag såklart. Jogg hem med barnvagn från grillfest. Hela 13 minuter. Säkert drygt 2km. Och det är ju början på en miljon kilometer. Vet ju alla. Kände mej uppvärmd när jag kom hem så passade på att strecha ut benen lite.

Idag, fredag blev det ett kanonpass. Först sövde jag Fröjdis med 2km jogg - barnvagn. Därefter passade faster med bebis upp och jag kunde sticka ut på ett backintervallpass i skogen. Körde backe ner o upp 2.30 min - vila ner till 75% maxpuls sen backe ner o upp 1.30min och samma vila. Körde fem av varje. Kändes riktigt bra faktiskt. Kom upp i 190 slag/min på slutet av varje intervall. jag skulle tippa att mitt max ligger nåt slag över 200. Råtthjärta. 

Totalt 12km med upp o nerjogg. 1.08h. Får se hur helgen blir löpmässigt.

Snabbdistans och barnvagnsjogg.

Förra veckan löpte jag fyra pass. Två helt med barnvagn och två delvis med barnvagn. Idag fick jag chansen att dra iväg utan då Fröjdis morfar kom över och hängde med henne ett tag. Det blev därför ett kort snabbdistanspass på åtta km i 4.10min/km i snitt. Det var härligt att trycka på lite. Joggade sen nionde km. 

På eftermiddagen rullade jag en lugn sex km slinga när Fröjd skulle sova. Inleder således veckan med 15km. Känns bra efter två vilodagar.

Bra vecka.

Förra veckan blev mycket bra. Har aldrig fått till så mycket mängd (64km) tillsammans med kvalité. Jag avslutade igår med ett riktigt långt och lugnt pass på 29km. Varmt och soligt på väldigt varierande underlag. Passet tog 2 timmar och 53 minuter och började med Fröjdis i barnvagnen och asfaltslöpning. Hon somnade redan efter 1 km men eftersom Liv inte var hemma ännu så fortsatte jag i 6 km till. Sen ställde jag vagnen hemma och fortsatte i skogen på grusvägar och stigar. 

Jag hade på mej pulsbälte för första gången i år. Ville hålla mej vid 75% av maxpuls genom passet. Det kändes långsamt men det ska väl ge ändå. Tänkte inte köra så långt men missbedömde en slinga något.

Känner mej lite trött i benen och idag har jag vilat. Kan bli en dag till med det faktiskt. Får se hur den här veckan ter sej 

Sliten

Fick till ett fint banpass i Torsdags då Jocke hörde av sej och ville träna. Han är kompis/kollega/granne till mej och sysslar med multisport. 400-ingar skulle vi köra och det gick kanonbra med Fröjdis. Hon somnade i vagnen på väg ner till Studenternas och sov hela passet. 10x400m med 1.30min vila. Efter 5st körde vi en längre vila 4min. Det kändes faktiskt riktigt bra och intervallerna gick på 74-78sekunder för min del. Jocke körde snabbare och flera utan att dricka på hela passet. Jag drack för två. Med upp o nerjogg blev det totalt 14km. 

Igår vilade jag och festade hos farsan. Han hade stor fest med helstekt gris och allt man kan tänka sej i dryckesväg. Det var grymt kul att träffa hans kollegor också. Nu är han pensio och jag och Fröjdis ser fram emot skönt häng lite oftare.

Jag vilar idag också. Känner att 400-ingarna slet en del. Hoppas avsluta veckan snyggt imorgon.

Pappaledig.

Nu har Liv börjat jobba och jag är ensam med Fröjdis om dagarna. Det känns fantastiskt lyxigt och vi har riktigt kul ihop. Dagarna försvinner. Träningen blir inte optimal men det är inga problem att bli trött. Även om distanspass 15-20km i Lidingöloppsliknande terräng måste bytas ut mot 8-12km asfaltslöpning med barnvagn så ger det för mej. Fröjdis sover kanon när jag joggar med henne. Dock inte så länge alla gånger.

I Måndags blev det 12km på 63 minuter och i Tisdags fick jag ihop totalt 9km på cirka en timme. Körde då 6 stycken backintervaller som tog ungefär 50 sekunder. Jobbigt med barnvagn. Sen körde jag 6-7 stycken 70 meters i överfart. Det var skönt att sträcka ut lite. Joggade resten. 

Idag vilar jag och det känns fint att jag redan kommit upp i förra veckans pinsamma mängd. Så det blir en bra vecka det här. Bara jag får till ett långpass också. Och förhoppningsvis kan det bli ett långt morgonpass i helgen då Liv också är hemma. 

I övrigt har jag kollat min träning inför 2013 och 2014 års Lidingölopp och när jag tittar på det förstår jag resultaten. 2013 gjorde jag pers på LL med 2.20h då hade jag inte direkt löptränat så mycket men jag gjorde klassikern då och fick ihop mycket träning (för att vara mej). Var med på Rex träningsläger bla men mestadels långa cykelpass. Det gjorde mej stark på LL:s bana tror jag. 

2014 däremot gjorde jag knappt några långpass alls från sommaren och framåt. Då föddes Fröjdis så passen bestod av snabba hårda löppass på 5-10 km. Då gjorde jag ett bra Kung Björn 10km veckan innan LL. 39.16 men sen fick jag också bryta LL vid 15km då kroppen gjort sitt.

2015 då? Ja jag har ingen mängd direkt. Tyckte Vasaloppet var så trist i år så det tog tid innan jag tränade något vettigt. Har legat runt tre timmar blandad träning i veckosnitt tror jag. Inte loggat. Men å andra sidan har jag aldrig sprungit så mycket månaderna innan ett Lidingölopp som jag gör nu. Har även tappat en del vikt på överkroppen. Ska bli ruggigt intressant helt enkelt.

Dålig vecka.

Ja detta blev ju ingen medaljtidsvecka direkt. Endast två pass och totalt 1.50h träning. Ynka 22km. Men fart sliter och idag är jag trött i benen. I min planering fanns ett långpass på 2h idag och hade jag genomfört det hade jag varit nöjd med veckan ändå. Men nu blev det vila istället. Måste erkänna att 2.15 känns en bra bit bort för tillfället. Menmen, nästa vecka ska jag nog försöka jaga mil. 40 nånting dagar kvar..

8x1000m

Ännu en tidig morgon. Det är riktigt härligt att komma ut i morgonluften och träna. Men i dag var det intervaller så något ångestladdat. Benen är ju inte tipptopp när man kliver direkt från säng till löpspår heller men jag tycker det funkar bra ändå. Jag har ju dock aldrig kört hårt på tom mage förr så idag blev det energidryck i vätskebältet. 

Joggade först två km sen fick det räcka med uppvärmning. Första tusingen på 4:05 - skärpning - andra gick på 3:57 sen höll jag runt 3:57-3:59 på alla utom sista som gick på 3:50. Bra pass på totalt 12km och hemma innan 7:30. 

Nu har gjort mitt andra intervallpass och det var riktigt skönt att jag hann med ett denna vecka också. Måste bli fler såna känner jag. 

Nu blir det frukost och sen förbereda barnkalas. Fröjdis har fyllt ett år. 

10km i Lidingöfart.

Veckans första pass. Fredag! 

Ja, av diverse anledningar blev det ingen träning varken onsdag eller torsdag. Således fyra dagar utan träning. Inte bra.

Imorse gick jag upp sex och var egentligen mer sugen på frukost än löpning. Tog en banan och gav mej ut i alla fall. Sprang första km på 5:10 därefter 5:00 sen bestämde jag mej för att köra en mil i LL tempo. Alltså 4:28/km i snitt. Jag löpte därför på en del på lätta partier och gjorde två snabbare kilometrar på 3:51 och 3:58. I övrigt gick det runt 4:30/km och sluttiden blev 44.20 Kändes jobbigt att hålla den farten men å andra sidan tänkte jag vara uppvärmd och fulladdad inför Lidingö så inte helt omöjligt att det kan gå. 

I fortsättningen ska jag blogga om den träning jag utfört och inte den jag planerat. Får se hur helgen blir.

Lite småstressad

När man ser att det är 50 dagar kvar och inser att det blir tight. Hur många intervallpass och långpass kan jag klämma in utan att det blir för mycket?

Ligger och ska försöka sova en timme nu i alla fall. Har jobbat natt. Hann inte träna igår. Har inte råd med två vilodagar känner jag. 

Måste ut på ett pass ikväll och sen rädda veckan med träning ons tors lör sön. Så får det bli.

Första intervallpasset

Nu har jag klarat av första intervallpasset på ganska tunga ben från gårdagens långkörare. Det känns bra på många sätt om än snabbheten och pumpen är långt ifrån vad den varit förr. Det som var skönast var att jag kände mej stark på sista intervallen och kunde där öka trots att jag slet på de tre första. Kanske har min grundträning i 6min fart inte varit helt kass. 

Gpsen visade 2.15km på ett varv. Vet inte hur exakt den mäter när det går upp o ner och svänger snabbt men det är skitsamma. Mina tider blev 9.19 - 9.14 - 9.15 - 9.03 med tre minuters vila mellan. Brorsan hade 9.10 - 8.53 - 9.09 - 9.20 skönt att ha en löpkamrat på detta pass. Totalt blev det 15km med upp och nedvarvning. Bra pass! 

Imorgon blir det vilodag och sen ett kortare distanspass på tisdag. Men de planerna kan ändras många gånger. Än är det långt långt kvar till medaljtid men får jag till såna här kanonhelger finns chansen. Även om jag har många tvivlare.

Bra start på månaden.

Kom upp fint imorse och var ute 05:15 Joggade i 2h 30min. Kom nästan 26 km. Längsta passet sedan Vasaloppet. 

Kändes fint men låren blir tunga efter ett tag. Det är väl inte bästa upplägget men imorgon river jag av ett intervallpass med brorsan på Ottarsborgs elljusspår. Mjukt och bra underlag med backar. 4x2.5km skulle ju sitta fint. Får se vad det blir när jag joggat igång stelbenen. 

En annan grej var att jag skulle försöka låta bli de tomma kalorierna denna månad. Såsom godis, bullar, läsk etc. Det sprack direkt då jag och Fröjdis åkte hem till Mor och Far som hade ett par plåtar nybakta bullar. Åt 5 stycken.

Nu är det dags!

Klockan är 23 och jag ställde just alarmet på 05:00 för att ta månadens första långpass och hinna hem till frukost med tjejerna. Jag har bara tränat ett pass på sex dagar och det var i tisdags morse. Fick då lite ont i höger utsida framlår efter passet. Känns som jag fått en smäll där men det är inget jag känner till. Nu ska det vara bortvilat i alla fall. 

I övrigt ska jag lägga till intervallpass denna månad och få ut mitt 6 minuterstempo ur kroppen. Mina stela höftböjare och baksida lår kommer protestera. Kan bli intressant. 

Jag kommer uppdatera stadigt här på bloggen nu fram till Lidingöloppet. Semestern är över och jag måste verkligen snäppa upp mej några hack. Mitt veckosnitt har legat på 30km och det är tydligen på tok för lite för att klara medaljen på Lidingö enligt entusiaster på löpforum. 

Aja, gonatt.

Laholmsloppet 2015

Jag och familjen bilar runt i södra Sverige och hittills har det varit riktigt kul och gott. Tyvärr för mycket av det sistnämnda. Min viktnedgång inför Lidingö går inte bra. Men jag sätter allt hopp till Augusti. Jag har i alla fall dragit ut på några löppass. Det har blivit både 6:30 på morgonen och 22:30 innan läggdags. Mest det sista alternativet. Passen blir ju dock inte långa som jag främst behöver men någon nytta gör det säkert. Det kortaste passet tog inte längre än 17 minuter. Jag stack ut och körde 4 km progressivt. 2km uppför och två nedför. Km tiderna blev 5:00 - 4:28 - 3:56 - 3:19 Det är kul med lite fart också och det har blivit på tok för lite av den varan. Det fick jag erfara på Laholmsloppet som jag efteranmälde mej till då vi ändå va i Laholm. Detta är också det längsta passet jag kört. 12km. 2x6km på en lätt bana. Jag ville såklart ligga så nära 4min/km tempo jag kunde men hade ingen aning hur det skulle kännas. Jag har ju mest kört vanepass i 5 minuters fart. 

Innan start ser jag Mustafa "Musse" Mohammed värma upp. Fan va stort undrar hur länge man ser honom tänkte jag och blev nog för het därför. Första kilometern gick uppför och det var typ de enda uppför på banan. Lite i slutet också. Hur som helst så gör jag sån sjuk nybörjartabbe och sticker iväg alldeles för fort. Första km går på 3:43 sen följer den upp med 3:57 - 4:02 och sen går det väl i stort sett bara åt helvete. Det var varmt och jag var så trött. Klarade första varvet på 23:45 och insåg att min gps ljög lite. Hoppet tändes, 15 sekunder tillgodo. Men efter km 7 började jag få svårt att ens hålla 4:30 Jag tvärdog. Så går det när man inte kör intervaller tänkte jag. Kämpade in i mål på 49:50 min. Tankeställare. Under loppet tänkte jag - Shit det blir ruggigt svårt att hinna träna upp sej till medaljtid på Lidingö. Musse sprang på 37:39 med startfältets tyngsta skor. Hans vader är ju dock som mina underarmar. Han tog det i alla fall som ett lätt träningspass. 

För övrigt ett trevligt lopp men stort minus för speakern. Det var som att han inte ville prata i micen. Inte ett ord att Musse va på plats innan och inga varvtider eller målgångar. När Damvinnaren i huvudklassen gick i mål tex... Inte ett ord från speakern. Men jag har å andra sidan vuxit upp med Sten Johansson som speaker och han är den bästa jag hört på tävlingar runt om i landet. Så jag kanske har för höga förväntningar. 

Nu gnetar jag på så gott jag kan med kortare pass. Oftast runt milen med Fröjdis i vagnen. I Augusti där emot är det disciplin som gäller. Kost och träningsupplägg ska styras upp. Om det är någon som läser och har några tips så skriv gärna. Jag funderar på om en sån som jag som kan (med lite intervallträning) göra en terrängmil under 40 min (förra året 39:16 på Kung Björn). Men har så dålig uthållighet så fort det blir över timmen borde köra två långpass i veckan istället för ett som rekommenderas i alla träningsprogram. Och i vilket tempo? Eller är det total veckomängd som är prio? 

Hade fint så återkommer jag med Augustiplaner. 

Det går framåt

I stort sett hela tiden. Hade ett ordentligt bakslag förra helgen både löp och viktmässigt men det var det värt. Ett steg framåt för motivationen om inte annat. Spenderade nämligen fre-sön i Malmö och Köpenhamn med 4 vänner. Det intogs mat och dryck non stop och det blev för lite sömn. Den här veckan har dock varit fin träningsmässigt. Till och med kört ett pass på skierg där jag naturligtvis hade tappat en hel del. Men nu är det ju löpning som gäller fram till Lidingö och där går det framåt.

Jag orkar inte följa några träningsprogram för 2.15 på LL. Har tittat på några men det är på tok för mycket löpning. Mina ben pallar inte den mängden. Jag har inte börjat med någon kvalité heller. Ännu. Mest bara distansat för att vänja benen med mer löpning. Tycker redan det känns lättare. 

Nu ska jag och familjen åka på roadtrip söderut. Ska försöka hålla igen på godsakerna och löpträna 2-3 gånger i veckan. För det behövs verkligen. Som formen är nu tycker jag det är jobbigt att löpa endast 15km i 4.30 fart. Kommer hem i slutet av Juli och sen i Augusti börjar allvaret. Det ska bli en dunderlöpmånad. 

Kan rekommendera smörrebröd på Schönnemanns i Köpenhamn. Välfyllda snapsar höjer verkligen humöret.

Hej vänner

Skulle gå till en lekplats med Fröjdis men hon somnade 100 meter innan så nu sitter jag här och kan ju då passa på att lämna en status. Egentligen borde jag lägga mej på gräsmattan och göra armhävningar och situps men det här är ju roligare för dej.

Formen är inte på topp då jag haft en del skoj att göra på senaste tiden men nu börjar jag verkligen bli motiverad till skidträning igen och det är det viktigaste. Mina träningsveckor överstiger inte 3 timmar men jag har planer på att ändra på det. 

Jag är i år mer taggad än någonsin på att ta den där silvermedaljen på Lidingö. Alltså under 2:15 på den dryga 30 kilometer långa banan. Det betyder ett snitt på 4:28/km. Jag är ruggigt långt borta från det nu och har även insett att jag blivit lönnig. Min sambo har så fint berättat det. Så nu har jag slutat med socker fram till Lidingö (är det tänkt). Läste även att en öl är som att äta ett wienerbröd i kalorimängd. Fan! Det får bli nån sorts kompromiss där men vikten ska i alla fall ner. Annars kommer jag inte kunna träna så mycket som jag behöver för att klara medaljen. 76kg ska bli närmare 70. 

Löpning kommer att komma i första hand fram till September alltså men ska nog klämma in något rullpass där i mellan. Fokus kommer bli på två nyckelpass varje vecka. Ett intervallpass. Tex 8x1000m med en minuts vila. Och ett långpass. Långpass är viktigast att få till för mej. Sen kommer nog mina ben bara palla ett pass till per vecka och det blir nog distans med barnvagn, 8-12km. Det mina vänner är planen. Nu ska jag bara följa den så får vi se om det räcker.

Ska lämna rapport hur det går i Juli någon gång tänkte jag. Ses då.

Bilder från Stockholms brantaste.

Ser lite blek ut.

Stockholms brantaste 2015

Kul lopp måste jag börja med att säga. Tur att det är snabbt över för jäklar så jobbigt det är. Jag gjorde inga försök till att mjuka upp några ben som jag skrev i förra inlägget. Efter Blodomloppet hade jag en ordentlig träningsvärk men till Lördagen hade den släppt och när jag väl värmde upp inför racet kändes det fint. Jag var ruggigt taggad på att slå brorsan.

Vi som åkte var Erik O, jag och Brorsan. Vi bildade ett lag. Sen var min polare Marcus med också men han anmälde sig till klassen könsneutral. Hur som helst så fick vi alla mer eller mindre en chock när vi klev av på Sickla Kaj och spanande upp på Hammarbybacken. Den var riktigt brant. Vi hade en timme på oss till start så vi lämnade in väskor och började sen värma upp. Med över tusen anmälda var det fin stämning runt backen.

Jag värmde in i det sista och hade ingen stress att stå långt fram i starten. Spurtpris hade jag gett upp. Jag ville satsa på ett hyfsat lopp istället. Så nån minut innan start klämde jag in mej på vänsterkanten med ganska många framför mej. Starten började med första uppförsbacken direkt. Jag såg Erik och Martin stå lite längre fram i mitten. Jag såg när de drog iväg uppför backen och jag var en bit efter redan då. Det var nästan så att jag var tvungen att gå direkt. Sjukt jobbigt. Efter ungefär halva nedförsbacken som följde kom jag ikapp brorsan. Jag är bra utför och han är lite sämre utför. Tro det eller ej men i andra uppförsbacken, som är extremt brant går jag om Erik. Jag jobbar sen på så gott det går för att hålla dom bakom mej sista uppförsköraren in i mål och det gick riktigt bra. I mål som 28:a på tiden 18:32. Efter målgång var det som ett slagfält. Har aldrig sett så trötta människor.

Nu är det 1-1 mellan mej och brorsan (grönt linne på bilden). Får se när nästa fight äger rum. 

Blodomloppet 2015

Efter att ha varit skadeskjuten 3 dagar efter Ottarsloppet gav jag mej i måndags ut och skulle känna på lite backintervaller. Jag ska ju kuta Stockholms brantaste på lördag. Så jag och Fröjdis stack ut. När hon somnat ställde jag barnvagnen framför den värsta kulle jag har här hemma och tryckte på upp och ner ett par vändor. Väldigt smärtsamt för både muskler och pump. Bra och intensivt. Sen joggade jag bort till en fotbollsplan och körde 4 x 50m max. Är eventuellt sugen att gå för fullt till första spurtpriset lördag. Tror bara det är efter 100m. Jag tänkte efter passet att jag hinner bli av med kommande träningsvärk till lördag. Men som rubriken lyder kom det annat emellan.

Jobbade nattpass sen på kvällen och då hörde LS av sig och undrade om jag hade lust att löpa Blodomloppet imorgon? Självklart ville jag det. Bara att tävla sig i form helt enkelt. Natten var ganska lugn men jag kände mej sliten och benen var väldigt stabbiga tisdag dag. Hann inte vila något innan. Förstod att jag måste göra en riktigt bra uppvärmning. Åkte dit i god tid och träffade LS och fick lappen. Träffade sen Multisportsjocke och körde uppvärmning med honom. Höftböjarna var väldigt stela och framsida lår var de som var värst efter backpasset. Hade tänkt 42 minuter som mål innan uppvärmning men nu sänkte jag målet till under 45 minuter. Lyckades perfekt med värmningen i alla fall och starten gick. Med totalt 14000 löpare fanns det ryggar så det räckte. Jag gick ut i 4 fart och det kändes väldigt ansträngande men ändå rimligt. Kroppen va helt okej när jag kom igång. Benen tunga men de gick att driva på dom. Efter ett tag började jag fantisera om sub 40 ändå men sen kom en uppförskörare upp för åsen och väl där uppe var det lerigt värre. Jag hade inte nåt bra mönster under mina Asics för den gyttjan. Letade torra delar i kanten men tappade massa tid. Sen var banan omgjord och på slutet skulle man upp till Sten Sture monumentet precis innan Studenternas. Tungt parti för mej. Tappade mycket. På toppen stod en bekant träningsgalning. Emil Olson Runnman och hejade. 

Väl i mål på 41:20 hade jag trots en ökning sista 200m ingen särskild puls att prata om. 10 slag under vad jag brukar ha på 10km. Förra året sprang jag ju iof mer än 2 minuter snabbare på Kung Björns loppet som jag jämför med. Vet inte vad det kan betyda men hade svårt att pusha och ta ut mej ordentligt idag. I alla fall jättenöjd med tiden och loppet trots att perset ligger oceaner bort. Under 39 på Kung Björn gäller i år.

Nu gäller det bara att fräscha upp benen till lördag. Vet ej hur man gör sånt. Ska bli kul att testa ett backlopp. Vi blir tre som åker från Rex (Erik O och brorsan) så då får vi ihop ett lag också. Ska bli kul att se var vi kan klämma in oss i resultatlistan. Om jag kör för spurtpriset eller inte bestämmer jag på lördag. I så fall är ju resten av loppet mer eller mindre kört att prestera på. 

Ottarsloppet 2015

Vilket grymt bra arrangemang Ottarsloppet har blivit. Det är precis allt jag vill att en tävling ska innehålla. Skidsprint, löpning och MTB, massa olika klasser, fina prisbord, och roliga banor. Det finns mer att skriva om men jag stoppar där. Tänkte berätta om mitt lopp istället.

I Maj hann jag träna 3 pass innan Ottarsloppet. Samtliga var entimmes långa med barnvagn. Jag löper på i 5.30 fart cirka och gör några tempohöjningar om jag kommer till fin asfalt så inte Fröjdis vaknar. De är så de brukar se ut. Det har känts okej men jag var orolig för hur det skulle gå efter just en timmes löpning på Ottarsloppets 21 kilometare. Målet var att hålla mej under 5 min/km i snitt och såklart gärna bättre. Jag hade lovat mej själv att släppa alla ryggar och inse att jag måste göra mitt eget jogginglopp om jag ska ta mej runt. Det gick i alla fall strålande och jag fick en sluttid på 1:41:51 snitt 4.39 min/km. Banan är 21.8km

Jag kom upp till Ottarsborg i god tid och hann se Erik Ohlström gå in på bästa tid i skidsprinten. Bob Impola och några andra höjdare stod redo att försöka slå honom. Jag kunde inte delta på grund av att jag skulle direkt hem efter loppet och fira min morfar som fyllde 90 år. Det är en annan historia men det blev en ruggigt bra fest.
Efter lite surr med bekanta så gick jag, brorsan och Patrik T ner och bytte om. De stack ut och joggade, jag struntade i att värma upp. Jag hejade på knattegänget som löpte sen var det bara 9 min kvar till start. Jag öppnade lugnt och folk försvann som skott. Jäklar vad fort de löper tänkte jag. Kollade på klockan och vid 1 km hade jag 4:02 På tok för hård öppning. Jag lugnade ner tempot direkt och såg Erik, Magnus, Patrik och Martin försvinna in i skogen långt bort. Jag hittade en lunk som jag trodde skulle kunna fungera hela vägen. Hade en rygg som försvann då 14km och 21km skiljdes åt. Kom snart ikapp en annan kille men gick om efter ett tag. Jag förstod att det gick ganska sakta när jag efter cirka 18-19km kom ut på Bolmyragärdet och inte såg en enda rygg långt bort på den snirklande grusvägen. Stångade på och tackade för att det inte var motvind. Det var ganska skönt att gå i mål såklart men jag hade ju hellre varit med och fightats med de andra Rex killarna. Nu blev jag hela 9, 8, 7 och 4 minuter efter MB, PT, EO och Brorsan. Men det blir revanch på Lidingö. Först Stockholms brantaste den 23 maj.

Resultat Ottarsloppet 2015

Avmäld och anmäld.

Sedan vasaloppet har min träning bestått av löpning, skierg och styrka och jag hamnar på cirka 3-5 timmar i veckan. Jag har märkt att det är det optimala för mig om jag ska orka med allt annat och ändå få ut något av träningen. Så jag håller mej på den mängden. Målet är att träna 20 timmar i månaden fram till Vasaloppet 2016. Jag har hittils hamnat något under 5h/v men tror det ökar i takt med sommarvädret.

Jag ska inte längre delta i Ottarsloppets multiklass på grund av andra viktigare saker som händer samma dag men jag ska fortfarande löpa 21km. Jag hade lite svårt med motivationen nu en period som började med att jag va hängig och allmänt trött och därefter svårt att komma igång. Fick inte ihop en timmes träning på 7-8 dagar. Därför gick jag in och anmälde mej till Lidingöloppet 30km och även Stockholms brantaste för att få lite motivation. Stockholms brantaste går 23 maj och redan 14 maj går Ottarsloppet så maj månad kommer handla om löpning för min del.

Det är intressant att jag tänker att en halvmara i skogen är väl inte så jobbig, det klarar jag. Men jag har inte löpt så mycket mer än några 8-12 km pass med barnvagn sedan Vasaloppet och de har gått i 6 min/km tempo. Så i tisdags stack jag ut med tanken att löpa 21km på skogstig och grusväg. Måste se hur illa det var. Och det var jobbigt. Från början höll jag långsamt tempo, cirka 5.30 min/km och sen drev jag upp det och höll i alla fall under 5min fart sista 8 km. Men. Jag gav upp efter 20km. Benen pallade inte. Ungefär som på Lidingöloppet. Ljumskar, vader och lår ville inte mer och smärtade ganska bra. Blev ett snitt på 5.10 per km. Jag måste verkligen nöta mil till September och LL.

Så. Formen är sådär. Men några okej löppass innan den 14/5 ska jag hinna med för runt 21:an med ett snitt av under 5 min/km fart vill jag absolut klara.

Vasaloppet 2015

Det är väl dags att skriva om loppet. Årets stora mål. Det har tagit ett tag att smälta och jag har väl inte direkt varit assugen på att varken skriva om det eller anmäla mej till nästa år men nu är det i alla fall gjort. Båda två.

Nästa år blir mitt tionde Vasalopp och då vill jag komma så förberredd som möjligt för att klara topp 500. För jag ger inte upp. Även om jag tog ett ordentligt kliv tillbaka i år.

I år bröt jag verkligen min tradition att persa i Lidingöloppet (bröt vid 20km) och Vasaloppet och det var väl trist ett tag men det kan också vara det bränsle som behövdes för ett fint träningsår. Jag har redan varit ute och sprungit med Fröjdis i barnvagnen och har ett bra upplägg för närmsta framtiden. Det blir massa löpning och mountainbike och sen kanske ett eller två styrkepass och lite skierg för att behålla stakmuskler. Ska bli kul med Ottarsloppet multiklass. 21 km löpning och 44 km MTB. Lyckades komma tvåa ifjol.

Nu var det ju Vasaloppet 2015 som var rubriken på det här inlägget och jag känner fortfarande att det är tråkig skrivning. Jag skrev innan att jag skulle vara nöjd med en 745:e plats men det visade sig att jag inte kunde vara det ändå. Kände att jag kunde gjort bättre. Samt att många jag slog i Lindmansloppet 50 km placerade sig just topp 500. Men det var inte min dag. Kroppen kändes fet, stel och sjuk mer än halva loppet och föret (tänker ej beskriva misären) passade ju knappast en halvtränad.

Jag började loppet ruggigt bra och klarade mej undan all drama. Killen bredvid mej fick startnätet i ansiktet och föll. Jag hukade och kom undan. Ser en spänd Fredrik Björk i mitten av startbacken kämpa med dåligt fäste. Hann fråga om fästet var kasst innan jag passerade. Det var det. Jag tog sen rygg på en stakande Kristina Roberto. Jag tyckte det kunde vara en utomordentlig rygg att hålla då jag mindes Lindmansloppet. Då stakade vi i samma tempo men jag körde 5 varv a 10 km och hon 3. Men när vi kommer upp för backen så förvinner hon direkt. Jag vet att jag la på tjockt med klister för ska jag åka med fäste måste jag ha bra fäste. Och jag valde att åka med fäste. Har jag sen stakat alla lopp innan Vasan är ju inte diagonaltekniken på topp. Men folk gled om och det kändes väldigt tungt. Jag kunde inte alls hålla min position och kämpade på att hålla rygg efter rygg. Blev ganska uppgiven direkt och skrek åt Robert O som langade vid 6-7km att glidet var sämst. Fick svar att -INGEN har gliiid!! Kööör på nu Mandus!! Det kändes fint att höra men jag tappade likt förbannat alla ryggar. Thomas G åkte om i stort majestät (255 plats) och så här i efterhand gick jag nog för hårt till Smågan. Jag var 580 där. Sen passerade typ hundra till varje kontroll. FB (462 plats) stakade om efter Smågan, lugnt och kraftfullt. Försökte hålla den gruppen men gick ej. Så höll jag på och försökte ta rygg på grupper som kom om men det gick bara inte att hålla.

Mellantider

Split	Klockan	Tid	Sträcktid	min/ km	km/h	Plac.
Smågan	08:40:25	00:40:25	40:25	03:41	16.33	580
Mångsbodarna	09:23:29	01:23:29	43:04	03:19	18.11	668
Risberg	10:00:57	02:00:57	37:28	03:25	17.62	746
Evertsberg	10:51:16	02:51:16	50:19	04:12	14.31	813
Oxberg	11:45:27	03:45:27	54:11	03:37	16.61	861
Hökberg	12:24:37	04:24:37	39:10	04:22	13.79	823
Eldris	13:03:03	05:03:03	38:26	03:51	15.61	781
Mål	13:34:13	05:34:13	31:10	03:28	17.32	745

Jag började fundera på vad jag skulle göra. Kliva av var ju inte ett alternativ men tanken fanns där ändå. Vänta in brorsan som kom från led 4? Det skulle vara kul att surra lite med honom och han gillar sånt här före. Och det kändes som att han borde komma snart. Men vid Oxberg vänder det. Då hade kroppen vaknat mer och det kändes lite lättare. Folk åkte inte längre om utan jag såg samma ryggar hela tiden. Jag får sen höra att jag ligger topp 900 och då kom lite motivation tillbaka att åtminstone plocka ner några till Mora. Det gick bra och jag märkte att folk var trötta. Det gav såklart bränsle att åka fortare. Nöjd med min sista tredjedel av loppet men att gå i mål var ändå inte härligt. Jag kände mej lite lurad på något sätt. Va fan va det här liksom? Har jag pröjsat 1700 spänn för det här ett år innan? Ölen i sporthallen smakade likt förbannat bra. Kul att gratulera en Thomas G som gör pers och blir bästa upplänning. Stabila Fredrik B klarar åter topp 500. Erik O får inte kroppen att stämma och blir 386:a. Träffade aldrig Bergeå af G efter loppet men han gjorde ju ett superlopp och blev 352:a. Bror min gjorde även han ett kanonlopp och persade. De flesta försämrade sina tider rejält från ifjol men han förbättrade med över halvtimmen och plockar 1800 placeringar från ifjol. En får passa sig nästa år.

Servicen från klubben är helt fantastisk från början till slut. Hela helgen. Tack ni som är med och gör det lätt för oss som åker.

Jag tror att jag kolhydratladdade ihjäl kroppen. Jag skulle varit aktiv och åkt skidor fredagen och lördagen men det blev ej av. Blev ingen aktivitet sista veckan innan Vasan. Tror det var därför kroppen var kass och chockad. Lärdom till nästa år. Jag ska vara aktiv hela vasaloppsveckan och inte glykogenladda så förbaskat mycket.

På väg till Sälen.

Nu är jag på väg upp till Sälen med farsan, brorsan och Bernt. Känner mej ovanligt lugn och nästintill ointresserad av morgondagen. Men det kommer vända när vi kommer upp till gänget i Sälen. Det är jag övertygad om.

Det kommer bli en månad sen exakt imorgon sen jag åkte skidor sist. Då stakade jag Lindmansloppet 50km den 8 februari. Det gick över förväntan men efter det har det varit lugnt på träningsfronten. Min dotter Fröjdis blev förkyld runt Lindman och efter henne åkte jag också på en förkylning. Jag hann i alla fall bli frisk för att hinna genomföra tre bra pass innan vila inför Vasaloppet. I bästa fall vill jag släppa upp på träningen inför vasan men har man ingen träning att släppa på så får det bli annorlunda. Nu körde jag istället hårt veckan innan med tre nyckelpass. Det var skierg 10 x 1000m med 1 minuts vila. Alla på 3:49. Sen skierg 10000m på 39:56 där växlade jag frekvens och motstånd för att simulera terräng. Avslutade veckan med 3h klassisk rullskidåkning. Allt kändes bra.

Tanken var sen att vila måndag - torsdag för att sen komma igång på fredagen och lördagen inför Vasaloppet. Det har dock inte blivit någon aktivitet sedan i söndags. Ska nog gå bra ändå. Jag har också fått hjälp av min snälla mamma att justera min tävlingsdräkt som jag vill ha den. Känns klockrent. Jag har även en slimmad ficka på varje vad. Ska bli gott med lite liquid.

Modellen har ju lite kass hållning och rövhäng på jeansen. Men fickorna är sjyssta.

Den stora frågan är ju vädret. Eller vädret är ju som det är men ska jag gå med fäste eller staka? Det lutar åt att jag stakar Vasaloppet 2015. Dels har jag knappt diagonalat i år och ska jag göra det bra måste jag ha bergfäste. Det här föret tror jag kommer suga glid så därför tror jag det optimala för mej blir blanka skidor. Ska bli intressant. 

Inför årets Vasalopp har jag åkt 4 tävlingar. 

Åsloppet 15km 

König Ludwig Lauf 46km

DM Stafett 10km

Lindmansloppet 50km 

Jag har stakat samtliga lopp och blivit seedad till led 2 i båda långloppen. Missar ettan med 3 och 5 minuter så det är bra bit ifrån. Jag hade innan Lindman målet att bli topp 1000 i år men när jag märkte att formen var fin även på 5mil så styrde jag om målet till topp 500. Det vore fantastiskt kul om jag lyckades med det men som jag nämnde i början av inlägget så känner jag mej mer avslappnad inför min egen prestation i år och kommer inte bli missnöjd om jag misslyckas. Vet inte om det är bra eller dåligt. Lycka till imorgon.

Lindmansloppet 2015

En riktigt fin skidhelg i Gimo är över. Den har gått i stakningens tecken och jag är väldigt nöjd med båda mina lopp. Att jag åkte ifrån alla på startsträckan i lördags var överaskande men jag kunde ändå hitta förklaringar på det. Många av mina träningspass har nämligen bestått av tuffa skiergpass på 20-40 minuter sena kvällar. Loppet i lördags var enbart stakning i 26 minuter så det var nog perfekt för mej. Däremot var jag lite osäker hur jag skulle klara Lindmansloppet, det vill säga 50 kilometer småkuperad 10 kilometers bana x 5. Jag valde redan på lördagen att staka loppet då jag ville ha en bra stakgenomkörare inför Vasaloppet. Det gick kanonbra och visst mattades jag på de två sista varven men en sjätteplats i H21 före massa led 1 åkare är mer än jag vågade hoppas på.

Varv 1: Jag fick en okej start. Inte mer. Stod som andra man i ett led i mitten, bakom en Yuppiekille. Han var lite väl sävlig i starten men jag är nöjd att jag klarade stavarna i första kurvan där det blev rejält trångt. Mina Rexkamrater Magnus, Fredrik kom iväg bra och låg med i täten ut på första varvet. Strax bakom låg jag och Thomas G och dundrade på för att komma ikapp. Efter ett par kilometer var vi ikapp och jag fortsatte trycka på lite och märkte att jag lätt gick ifrån. Men att åka själv är inte min styrka. Resten av varvet funderade jag på hur jag skulle lägga upp loppet. Backarna var inte så farliga, några saxbackar och en längre stakbacke på slutet av varje varv men jag kände att jag var tvungen att lugna ner tempot för att klara 5 varv.

Varv 2: Tankarna snurrade på ganska mycket detta varv. Jag låg som första rexare! Grymt förvånad. Hade jag öppnat för hårt? Kan jag orka detta? Ska jag släppa på farten och hitta en rygg? Det var några tankar som for genom skallen. Björn från Vassunda åkte om stort och fint och där kunde jag inte följa. Gick snabbt. Till slut släppte jag upp klungan med Thomas, Magnus, Fredrik, Söderlund (Nacka Värmdö) och Nilsson (OK Norrviddarna). Det var kul att snacka runt lite och humöret var på topp. Thomas tyckte nog jag skulle åka på eller hålla käften däremot. Efter några kilometer tänkte jag surra lite med Fredrik men märkte då att han släppt.

Varv 3: Allt flöt på fint men jag började absolut mattas. Magnus släppte och nu var vi bara fyra i klungan. Nilsson sa någon gång under varvet att han började bli trött men det var nog bara ljug. Jag var den enda som stakade och kunde följa lätt i backarna fortfarande. I en saxbacke käkade jag lite snö men jag låg först och stoppade upp resten för ett ögonblick. Annars hade jag nog flugit redan där. Nu klarade jag mej varvet ut i alla fall.

Varv 4: I början av varje varv blir det lite uppförskörning. Lite värre en slakmota i alla fall. Jag skulle säga att det är Thomas favoritterräng. Han diagonalar stort och vinner mycket mark på varje tag. Jag orkade inte pigga på i stakningen och flög direkt då han gjorde en fartökning. Nilsson och Söderlund följde med honom och nu började verkligen loppet för min del. Ensam och trött med två jagande Björkar i baken. Hur långt försprång hade jag? Skulle jag orka? Hela varvet åker jag ensam och det känns okej med stakningen. Jag försöker hålla uppe frekvensen och få med mej fart upp i backarna. Tyvärr kom jag ofta ur rytm på grund av motionärer som varvas. De stod i saxställning i backar där jag hade 2-3 meter till av stakning innan jag gick ut och saxade. Tappade lite gratis rörelseenergi där men i de stora hela flöt de på utan hinder. Drickalangningen från Rex var helt superb under hela loppet och energinivån hölls stabil. Kan inte bli bättre. Jag klarade 4:e varvet och åkte ut på 5:e lättad över att det var det sista men samtidigt med känslan av att vara jagad.

Varv 5: I början av varvet ser jag inte till någon bakom mej och pushar för att hålla fart. Jag varvar Pelle i loppets brantaste backe. Byter några ord, orkar inte hoppsaxa utan gåsaxar upp. Men känslan av att vara jagad var sann. Med några kilometer kvar till mål kommer så Magnus upp i rygg och går sedan om. Jag orkar inte hänga då han diagonalar ifrån i uppförsbackarna. Jag kämpar för att inte släppa för många sekunder till mål. Det blev tillslut 24 sekunder. Vilket jag är ruggigt nöjd med såklart. Några hundra meter ifrån mål ser jag ryggtavlan på en tom Vassundabjörn. Går förbi på upploppet. Så jag tappar en och tar en placering och håller ihop det bra på sista varvet. Efteråt ser jag att jag bara tappat 1:44 min på Thomas på 2 varv. Kändes som 5 minuter. Thomas 2:36:11 Magnus 2:37:31 jag 2:37:55 och Fredrik 2:39:40 Lagguld till Rex.

Det var en riktigt fin dag med bra förhållanden. Sol och inte allt för kallt. Stavfästet kunde varit bättre men annars finns inget att klaga på. Tyvärr kom jag på plats bara 30 minuter innan start och var tvungen att åka direkt efteråt så hann inte ta några bilder. Om någon har någon bild så får ni gärna skicka till min mail. mandusandersson@hotmail.com 

Nu blir det spännande att se vad det blir för upplägg fram till Vasan. Jag startar i led 2 i år och hade innan säsong målet att vara topp 1000. Men nu kör jag för topp 500.


      

Bra DM startsträcka idag.

DM Stafett i Gimo. Fick va med i Rex lag 2 men det visade sej va fel lag för min dagsform. En väldigt trevlig överaskning. 

Jag har ju tränat dåligt senaste halvåret och har noll förväntningar på mej själv. Det i kombination med lite skidåkningsmängd gör att jag åker med stor glädje och totalt kravlöst och då går det lätt. Jag hade som mål att inte vara mer än 2 min efter täten men jag tror mina få men ack så intensiva pass är perfekta för såna här lopp. Jag och Robert O tog starten och öste på i hundra meter, bara för att det var kul. Sen saktade jag in och trodde resten av gänget skulle komma som ett expresståg. Men det var bara en vassundakille och Wånell från Sumpan som ville om. Vi åkte bredvid varandra ett tag sen gick jag upp och tryckte lite. Fick en lucka som sen växte in i mål. Va duktigt trött på andra varvet men kunde ändå hålla en hyfsad frekvens i stakningen. Härligt att växla som första lag. Körde på blanka skidor och de gick som tåget utanför spår. Ruggigt kul besked. Laget slutade sen 3:a i DM och 4:a i övrigt. Riktigt bra!

Hoppas jag har lite krut kvar till morgondagens långlopp. Lutar mot stakning igen för träningens skull. Tveksamt om jag tjänar på det dock.

Hej gott folk. Beklagar om ni ibland är inne på min blogg och ser samma gamla inlägg. Jag läser själv lite bloggar och tycker det är lamt när de inte uppdateras. Det händer i alla fall grejer i mitt skidliv men jag har inte haft tid att skriva om allt på plats. Nu är jag hemma i Uppsala igen.

Jag åkte med familjen till München för vidare färd mot Moena, Italien den 21/1. Grymt kul att uppleva Marcialonga även om jag inte deltog i loppet. Det är kul att se eliten köra ibland, det går så ruggigt fort. Erik Ohlström gjorde ett bra lopp och var riktigt nära dampallen. Han missade elitledet med mindre än minuten. Men det säger ju tyvärr inte så mycket då vasaloppsseedningskomittén gör så olika bedömningar för varje lopp och ibland riktigt dåliga analyser av lopp. Om det ens analyserar. 

Loppet går igenom Moena så på natten innan loppet lägger de ut snö genom staden. Vi såg de första 300 åkarna ute sen gick vi in på ett café som låg precis bredvid banan. Där kunde vi se åkarna passera utanför fönstret och även följa täten på tv. Rätt gött!

En dag åkte jag upp till Passo san Pellegrino och åkte skidor. 1800m höjd och räls till spår. Ljuvligt med solsken och lillhjärtat fick pumpa på bra i uppförsbackarna när det va höghöjd.

Vi åkte vidare till Seefeld på måndagen och där har vi haft en grym vecka i skidmeckat tillsammans med bland andra Team United Bakeries som också väljer att ligga i Seefeld mellan Marcialonga och KLL (König Ludwig Lauf).

KLL skulle i alla fall jag också åka. Mitt första långlopp sedan Vasaloppet och en form jag inte visste mycket om. Jag kom 133:a förra året och fick stå i andra ledet i år. Första står elit och 1-100. I andra står även alla som är anmälda innan ett visst datum så när jag kom på plats stog jag som sjua i mitt spår och hade många överviktiga framför mig. Alltså inget ont om feta människor men att ställa sig direkt efter eliten när man (antagligen) vet att man borde stå ett X antal led bak är ju märkligt. Om inte annat ett självförtroende jag skulle vilja ha. 

Jag hade i alla fall kanonflyt. När jag kommer till mina skidor 5 minuter innan start kommer en kvinna fram och säger att jag får stå framför henne. Hon tror nämligen att jag åker fortare än henne. Hon var där tidigt på morgonen och la ut sina skidor. Därmed stod jag i samma spår som Erik Ohlström med bara en man emellan. Dock 20 meter mellan oss eftersom han stod i elitledet. Tyvärr är mannen framför mej så otroligt seg så jag håller på att köra in i honom innan jag pressar mej emellan och kommer hyggligt loss över startfältet. Skidorna går ruggigt bra och jag börjar känna att mitt val att staka loppet är rätt redan där. Stort tack till Pär (Eriks pappa) som vallade mina skidor. På lördagen åkte Erik och testade 4 par skidor och den vallning som gick bäst fick jag på mina. Man ska veta att det är jobb bakom fina skidor. 

Jag stakade på ordentligt i början för att få en fin start. Det lyckades bra. Sen kände jag direkt att jag måste lugna mej och rättade in mej i en klunga och återhämtade mej. Stakningen kändes lätt och tekniken fin där jag låg i klungan. Men att göra en utbrytning var inte att tänka på. Att hålla fart ensam var för svårt över ängarna. Det var bara en till som stakade loppet i min klunga och i den längsta uppförsbacken efter cirka 24 km tryckte jag på ordentligt för att hänga med. Tre starka diagonalare fick lucka upp till toppen men de åkte jag ikapp utför sen var vi bara 4 kvar.

Stakningen kändes kanon hela loppet och jag låg ungefär med samma gäng hela tiden. Tog ett par dragpass men när vi passerat 45km tyckte jag att jag hade massor av kraft kvar så jag bestämde mej för att ladda ur det sista. Fick lucka på klungan (som där va 5man) direkt men till min förvåning åkte jag nästan direkt in i mål istället för som jag trodde, ha 4 km kvar. Loppet var tydligen 46km? Snopet åkte jag över mållinjen, där folk låg i drivor, ganska pigg. Såg prisutdelningen och pratade med Pär och Anita innan jag gick in i sporthallen och avnjöt en kall. 

Herrvinnaren 1:59

Damvinnaren 2:16 

Erik 2:11 

Mandus 2:24

Bilderna är mest från Seefeld där jag och Liv åkt med Fröjdis i kälke. Det har fungerat jättebra och en sån står verkligen på inköpslistan. 

Jag och Fröjdis solar lite på balkongen i Moena.