Vägentilltresiffrigt

Vägentilltresiffrigt
mandusandersson.blogspot.com

lördag 16 mars 2019

Vasaloppet 2019

Vasaloppet 2019 blev av och jag klarade också topp 500 så väldigt lyckat.
När jag skriver "blev av" menar jag först och främst att detta var ett mellanår för mej med inplanerad Thailandsresa i januari. Gjorde likadant 2017 och då skippade jag vasaloppet helt. I år ville jag dock köra. Men också att klara sej fram till den 3 mars frisk var en vinst. Februari var en riktig katastrofmånad hemma och vi har aldrig varit så sjuka nån gång. Tycker synd om de som fick ställa in årets vasa på grund av sjukdom även om det var perfekt år för att ställa in rent väder och föremässigt.

Sista veckan är alltid intressant att skriva ner tycker jag. Vad gjorde man för träning? Vad åt man?
Jag körde ett hårt pass på söndagen en vecka innan vasan. Det blev 2.30h stakning i varierad fart med skön känsla. 43km. På tisdagen joggade jag 5km. Torsdag lätt stakning med tre intervaller a 2 min. Totalt 1.20h. På lördagen joggade jag 5 km i Sälen. Jag åt inget speciellt i matväg men drack vitargos kolhydratsdryck fredag och lördag. Det var ett helt okej upplägg för mej.

Som vanligt åkte jag upp på lördagen innan loppet. I bil med farsan, brorsan och Marco. En barndomskamrat som börjat åka skidor. Som vanligt roligt surr om det mesta. Brorsan brukar träna extremt lite skidor och i år inget undantag. Ett KM hade han kört och var faktiskt nervös på riktigt tror jag. Marco tränat desto mer men endast ett seedningslopp och stod i led 9. Jag mer än osäker på formen och sa att det kan lika gärna bli topp 500 som 1200 plats men troligtvis något därimellan.

Inför vasan och under året har det väl varit Fredrik Björck som stuckit ut lite denna säsong. Efter några säkra år i led1 med topp 500 placeringar fick han lika många säkra år i led2 med topp 1000 platser och blev ordentligt frånåkt av undertecknad ifjol. Men i år märktes att något hade hänt. Han var tillbaka och starkare än förr. Märktes redan i sensomras på intervallpassen i Björklinge. Nu hade han varit sekunder ifrån led 1 på seedningsloppen och skulle jaga längst fram från led 2.

Det fanns en nykomling i cykelproffset Martin Söderström också. Stod i led 2 även han och hade nyligen börjat träna skidor om en hårt.
Sen var det led 1:or som Thomas Gustafsson, Bergeå, Mange Björk och Thomas Skogh. TG vet man aldrig något om men stabilare Vasaloppsåkare får man leta efter. Vet inte hur många gånger han varit topp 500. TS har också ett gediget facit med över 20 lopp och en snittpalcering på 7-800 om jag inte minns fel (rätta den som vill o kan). Bergeå träffade jag på Marcialonga och jag slog honom där med nån minut. Hade haft en del sjukdom men hoppades på form inför loppet. Och sen Mange som ifjol kom som gubben i lådan och blev 287:a. Vem litade på honom nu när han sa att formen va sådär?

Vi kör alltid tips kvällen innan Vasaloppet. Topp tio från Rex gäller. Och det är alltid lika svårt och den som vinner brukar ha 2-4 rätt. I år vann Pär Ohlström på två rätt. 

Söndag då!
Som vanligt upp och äta frukost vid 4 tiden och sen var det inpackning och avfärd ner mot start. Snö som utlovat och massor av folk i kö till leden kl 05. Erik och Robert var nere tidigt efter 3 och köade åt led 2:orna i Rex och de sa att redan då stod det ett 20-30 tal i kö i led 1 och 2. Det är väl sjukt ändå. Man får hoppas att det är folk som köar åt åkare i alla fall. Annars tar det för mycket energi att stå där tycker jag.  Jag la mina skidor i mitten och hamnade långt bak i led 1 men inte längst bak. En position jag var nöjd med inför start.

Sen sedvanligt upp till stadiumtältet och surra loss en timme med rexkillarna innan alla nervösa började skruva på sej och röra sej ut från tältet en efter en. Tillslut var det bara jag och Björkarna kvar.

Starten gick. I år var jag läskigt medveten om allt kändes det som. Jag tyckte jag fick ligga på hårt men inte alls på rött fram till backen. Såg bergeå och skogh och fick en bättre position in i backen än dom. Hackade på i fin fart upp. Där kändes det. Helvete vad jag gick på rött. Tankar som "fan jag måste ut i kanten så jag kan ställa mej och vila" dök upp i skallen. Men trängdes givetvis bort lika snabbt av "ett stavtag i taget" "snart uppe" Väl uppe kände jag att det var topp 500 backe jag gjort. Bergeå var jämsides upp men försvann snabbare än jag hade tänkt åka på myrarna. Jag rättade in mej i ett led och började återhämtningen. Som jag hade sett det var jag tvåa av rexarna upp och jag skulle hålla utkik efter de andra.

Kilometersskyltarna rullade dock förbi utan grönvita passager. 80, 70, 60. Ingen kom upp bakom. Jag började fundera om jag missat folk i backen på grund av tröttheten men nån gång vid 45km kom så Thomas Gustafsson med sina majestetiska älgdiagonalkliv. Det var inte lätt att åka om i detta vasalopp men jag studerade TG och i varje liten uppförskulle plockade han fint.  Precis som jag trott och jag hade också tippat TG etta i år på grund av föret.
Jag orkade inte följa. Tvärtom, jag började bli riktigt trött och tankarna gick "hit kommer du på din träning men inte längre" osv. Försökte jobba med det mentala och tryckte i mej energi mest hela tiden. Kände att jag tappade placeringar men orkade inte bry mej. Höll i alla fall hygglig fart. Kämpade på. Kom till Björnarvet, Rex kontroll, fick höra att jag var trea av rexarna ändå. Det hade jag aldrig trott. Hade trott på en femte plats, som jag tippat mej själv. Funderade bort några minuter över vad som hänt med Fredrik B? Förstört utrustning? Brutit? Som vanligt hade jag tungt den här biten av banan. Det var det jävligaste året jag åkt dessutom så ni förstår ju själva hur jag mådde. Ungefär då hör jag en glad röst bakom mej..

Med en sisådär 26-27km kvar till Mora. "Hej Mandus! Vi är här nu!"
Var för trött och seg för att bli riktigt chockad. Hejade på grabbarna och sa att jag va less och tyckte det sög med skidor. Sen vaknade jag ur koman och skrek åt Fredrik... "vafan Söderström är före dej!?" Rösten tillhörde alltså nyskidaren Söderström.
Det var han som ångade förbi med FB i släp. Jag kunde inte följa nu heller givetvis. Inte alls. Brydde mej inte ens. Hörde av publik att vi låg nånstans kring 500 men jag sket faktiskt i det vid den här delen av loppet. Va slut och slet för att hålla ihop.

Längtade så till Eldris. Det var för långt kvar för att längta till Mora och innerst inne hade jag inte gett upp topp 500. Ville bara komma till Eldris för att våga tömma det sista.
Väl där, i kontrollen, med 9 km kvar säger speakern att det passerat 500 åkare. Jag visste inte när 500 passeringen var men bestämde mej för att tömma det sista och försöka plocka placeringar till Mora. Det gick väldigt bra. Jag räknade varje gubbe (inga damer), när Erik Ohlström stog med 3 km kvar till mål hade jag passerat 20 gubbar. Han gav mej cola och skrek samtidigt "kör nu Mandus, du va 496:a i Eldris!"
Det var extremt skönt att höra. Jag plockade inte in någon mer åkare och gled i mål som 476:a. Så sjukt nöjd.

Grattade Söderström i mål. Gick sen till bussarna med FB och njöt av öl och chips i omklädningsrummet. Tog det lugnt för att sen gå ut längs spåret och heja in Marco i mål. Missade bror men han gled in på 8h+ Marco kom sen från led 9 på 9h och plockade cirka 3-4000 löpare. Starkt. Blir kul nästa år.

Nu då?
16 mars.? Idag gick "En riktig femmil" och "Birken" Jag va hemma, bf.
Men taggad på 300h i år. Och intresserad och nyfiken va en sådan mängd kan ge i resultat. Tänker börja med löpningen snart. Kanske persa Lidingöloppet. Ska uppdatera en gång i månaden här.

Njut





torsdag 7 mars 2019

Året 2018

Nu sitter jag Vasaloppsbakis och kommer på att jag måste skriva ner året som gått så jag kan gå tillbaka och titta ifall intresse för det skulle finnas i framtiden. Något jag tycker är riktigt roligt är att gå in här och läsa om gamla Vasalopp och den storyn kommer efter detta inlägg.

Vad gjorde jag 2018 efter Vasan då och fram till den som just var?
Det blev några sköna vårpass i mars i alla fall. Ett riktigt kanonpass på skaren i Håga minns jag. Det är väl egentligen de passen som är mest njutbara av alla. Ingen press på kvalitet, bara avslappnad solbadning. Efter mars minskade träningen radikalt och dosen var väldigt låg fram till augusti då jag tände till. Sen dess har jag legat stabilt runt 20 timmar träning per månad med varierad träning löpning, rull, skierg, stavgång och styrka. Det jäkliga denna säsong var bekymmer med tennisarmbåge båda armar så i november la jag av med rullskidor och skierg och mer fokus på löpning. Rehabade armarna mycket och kunde åka tre korta skidpass i slutet av december. Bland annat rexaracet 10 km skejt. Det var roligt och trots att armarna gjorde ont efteråt gick det bra under loppet.

I januari var jag med familjen i Thailand tre veckor. Inte alls optimalt för skidsäsongen men jävligt gött. Jag höll igång med löpning och styrka mellan Changen.
Väl hemma i slutet av januari åkte jag direkt till Italien och Marcialonga. Målet var inte att prestera på loppet utan att träna igång inför Vasaloppet. Jag åkte 45km dagen innan loppet så det blev en bra träningshelg. Loppet var en klar försämring från förra året men ändå en glimt av ljus inför VL.

Februari la jag i stort sett ner kröken och tobaken för att få till form till VL med målet att åter gå under 500 gubbar. Drack bara alkohol vid två tillfällen under februari och slutade tvärt å rakt av med snuset. Det sistnämnda var ett mindre helvete både fysiskt och psykiskt och jag mådde mer eller mindre skit hela februari. Åkte Lindmansloppet den 3/2 men bröt loppet och åkte raka vägen hem. Kroppen helt galen. Det gick hur som helst lättare och lättare och i slutet av februari var jag stabil. Minst sagt, hade gått upp 4kg på grund av all småätning. Vasaloppsresultat var således ovisst och nervöst med ganska få pass skidåkning och bara ett seedningslopp. Armarna kändes dock helt okej vid åkning och abstinensen var borta.
 
April 7h
Maj 3h
Juni 6h
Juni 10h
Aug 15h
Sep 21h
Okt 24h
Nov 21h
Dec 21h
Jan 20h
Feb 23h

Jag skriver väl mer eller mindre alltid att jag ska börja träna mer men den här gången tror jag på det själv. Är faktiskt riktigt sugen att hålla i träningen nu och inte slappa till mej till hösten. Ska sikta på 300h inför 2020 och göra mitt bästa Vasalopp.

lördag 10 mars 2018

Vasaloppet 2018

Jaha vänner. Vilket Vasalopp! Först å främst hade vi tur med temperaturen. Var väl runt -10 på morgonen och steg sen. Jag var nojig hela veckan innan när jag kollade öppetspår tempen men tillslut åkte jag ändå i sedvanlig tvålagers. Underställ och korvskinn. Ljuvligt!

Att det snöade och var trögt i spåren gynnade väl inte en som har 150 träningstimmar att åka med. Att jag där på bestämt mej för att staka var också lite spännande. Därför var det extra skönt att kunna persa ordentligt och äntligen gå under 500 gubbe. 



Jag kom ner till start en stund innan startfållorna öppnade. Träffade en skidkamrat, Andreas Degerfeldt, som jag åker jämt med. Vi snackade och la ut skidor bredvid varandra. Därefter surr med rexgänget i stadiumbarracken i väntan på 08:00



Jag kutade lite innan start för att få upp lite värme och göra kroppen förberedd på starten. Sen blev det noll till hundra och sen såg jag 87km skylten. Ungefär så kändes det. Några minnen har jag dock från backen. Det var tungt att staka upp. Jag höll till i höger del. Stakade efter Stefan Ekman. Magnus B passerade efter ett tag och sa att ”Ingard är långt fram”. Okej. Ser sen till vänster hur Skogh passerar diagonalandes (Trodde jag aldrig, fäste alltså). Hugger vidare och kan ta rygg på Degerfeldt där uppe. Skönt. En hygglig start känns det som. Alltid härligt att komma upp för backen och börja staka större. Räta upp kroppen och sträcka på sej lite. Ekman försvann ganska omgående men jag  åkte tillsammans med Degerfeldt till Evertsberg där jag märker att han inte längre är med. En km innan fick jag syn på Ingards ryggtavla och jag passerar honom i kontrollen. Stakar på och det är ett spår som går klart snabbast. Försöker åka på ryggar. Skidorna går okej men inte mer. Pratade efter loppet med vallachief Pär och han sa att han inte ville säga något före loppet men mina skidor är väldigt ojämna i belaget. Det visste jag dock redan. Ett helvete att valla dom pga av det men tyckt det varit onödigt att lämna in för slip i år. Till nästa säsong ska jag nog se till att de blir slipade i alla fall.





I Evertsberg trodde jag att jag låg runt 520 så jag tänkte att det var dags att börja trycka på lite. Men det blev kallt i nedförskörningarna och fingrarna domnade bort. Jag längtade efter uppförskörning pga detta. Jag låg hur som helst 480 men plockade i alla fall några gubbar. Svackan i loppet kom med cirka 27 km kvar till Mora. Jag började ledsna lite, det var lite trist. Långt och så. Då kom två tjejer och dundrade om med bra frekvens i stakningen. Jag sa till mej själv att jag ska före de där två till Mora. Sen blev det en fin avslutning.



Tjejen som jag växeldrog en del med till mål var Evelina Bångman. Rosa ”Youth” nummerlapp. Vi plockade hela tiden och det hjälpte mej nog mycket att hon kom farande just där och då när jag var lite vek i sinnet.
Jag fick 3 sekunder på henne tillslut. 

I mål träffade jag först Skogh. Hade ingen aning om att jag var så nära (31 sek). Efter ett tag gled Thomas Gustafsson in och sen strax efter Geijerstam. Stort ögonblick att stå i mål och se Gustafsson, den Vasaloppsräven glida in efter mej. 



414 är jag jättenöjd med. Och skönt att i alla fall ta ett stort steg över en av Björkarna. Den andra Björken vete fan vad han hade ätit till frukost. 287:a! Mycket imponerad. Antagligen blir det nästa år det står en Andersson före två Björkar i resultatlistan. Det blir kul



Det bästa med Vasaloppet är nog ändå efteråt. Prata om loppet med likasinnade skidnördar, dricka öl och snusa. 

Kul att Rex fixar 5 åkare topp 500. Och 8 topp 1000. Sen har vi ju också min käre bror som åkte sitt 20:e lopp och är 100%-ig. Det är minst sagt svårslaget.



Det är ruggigt kul att hålla på med det här och jag ser redan fram emot nästa år. Jag ska försöka träna mer och målet är såklart ett nytt pers. Jag vill också skriva att det är lätt att hålla på när man är med i Rex. Skidorna vallade, skjuts upp, ner till start och hem, langning längs spåret och ett riktigt roligt gäng. Tack!




torsdag 1 mars 2018

Nedräkning

Jaha gott folk. För ett tag sen var det 100 dagar kvar och en ocean av tid. Nu är vi snart framme på rätt dag. Jag är nöjd med min träning och mina resultat. Även om jag inte nådde led 1. Jag ställde ju även in siktet på 20 timmars träning i månaden den sista tiden men det hamnade närmare 15 timmar. Till nästa år ska jag sikta på 200h+ och givetvis vara en trygg led 1 åkare.

Sen de två täta tävlingarna har jag varit sliten. Speciellt underarmarna fick sej en rejäl omgång och blev lite känsliga efteråt. Jag har mest vilat och härjat lite med barnen som träning. Fick mej ett ordentligt styrkepass i lördags då den lugna familjeskidturen förvandlades till träning när Fröjdis ledsna på skidor efter cirka 5 minuter. En på ryggen och en i pulkasläp kändes.



I övrigt stakade jag en timme i tisdags för att väcka kroppen lite. Blev trött som sjutton dagen efter så nu blir det vila fram till Vasan. 

Jag kommer staka loppet och hoppas kunna komma ner till start i någorlunda tid för en skaplig placering i led 2. Det ska bli riktigt roligt men kylan stör mej en del. Jag har problem med tår och fingrar vid normal vintertemp så jag hoppas verkligen det blir snällare till helgen.

Annars håller jag på och skolar in den här liraren på förskolan just nu.


Det går lätt och han blir mest arg när vi måste åka hem. Det är bara jag som går runt och nojjar över alla baselusker. Varovaranann unge snorar och det går även magsjuka. 

På lördag morgon åker jag upp mot Sälen tillsammans med farsan och brorsan. Det blir kanon! Ses där

torsdag 22 februari 2018

Bessemerloppet och Storvretaklassikern

Bessemerloppet i söndags. Taggad att nå led 1.

I början av denna säsong var det ovisst värre hur det var ställt med skidåkningen. Efter Roslagsloppet kändes det tryggare. Efter Marcialonga kändes det till och med bra. Nu var det alltså dags för tredje loppet och jag kände att en satsning mot led 1 var rimlig. Jag och brorsan plockade upp Tufvesson som hade samma mål som jag. Vi snackade om att växeldra om vi fann varandra efter starttumultet som brukar uppstå. Men det skulle tyvärr visa sej svårt idag.

Mötte upp Rexgänget innan start och la ut skidor i okej position i startled 1. Jag stog tillsammans med Tufvesson, Björk och Geijerstam. Såg en del bekanta ansikten runt om. Starten gick hyggligt, något långsamma åkare framför och trångt. Tufvesson gjorde en fin utförskurva då han tog ytterspår och försvann 20-30 meter. Jag åkte om Björk som inte orkade ta rygg och där nånstans stannar Tufvesson tvärt då trugan lossnat från staven. Trist. Han hittade i alla fall på den och kunde fullfölja loppet men alla ryggar var ju långt borta.

Jag stakade på i hög fart. Ville hitta en klunga som gick fort. Till min förvåning kom jag tillslut ikapp Fredrik Karlsson, XC Sthlm som är klart vassare åkare än mej. Slog mej med 7 minuter på Roslagsloppet. Jag frågade om han va ute och söndagsåkte men han såg bara förvånad ut så jag antog att jag låg hyggligt till. Jag fortsatte pumpa på och var aktiv i klungan som anslutit (Fredriks gäng). Jag ville ha fart på loppet. Men de andra verkade inte så sugna på att hålla fart där framme. Nån km till så var vi ifatt Björn Haring, också XCsthlm. Vi surrade lite. Han skulle ifatt Annika Löfström men hade de sämsta glidet jag sett på länge. Jag kunde inte låta bli att tala om det uppenbara för honom. Men han hade en skön inställning och kunde garva åt det. Visade sej sen vara lånade skidor. Han åkte med i klungan men klev sen av loppet. 

Farten var god. Efter 18km var jag bara 2 min efter täten. Vi fortsatte i den klungan och efter några km ut på andra varvet, 2x26km , började Magnus Graas storstaka på de långa rakorna ute i skogen. Jag fick ligga i för att inte släppa. Efter ett tag tittade jag upp och ser att killen framför mej släppt en lucka till övriga klungan. Jobbade mej ifatt och anslöt men det kostade. Med 17-18 km kvar fick jag släppa och åka själv sista biten. Den klungan splittrades en del men jag tappar tex 3 minuter till Fredrik XCsthlm och är 20 min efter täten i mål. Det är för mycket. Missar led 1 med 1min och 18sek. Tunga papper!







Facit så långt.
Roslagsloppet - 4 min ifrån ettan
Marcialonga - 2 min ifrån ettan 
Bessemer - 1 min ifrån ettan

Jag stack därför iväg till Storvreta i tisdagskväll för att köra Skimateria Storvretaklassikern. 42 km elljuslopp på varvbana. Ett sista försök innan Vasaloppet!

Kroppen var lite sliten från Bessemer såklart men bara träningsvärk. I startlistan såg jag Magnus Graas. Mycket bra. Revansch!
Det var kallt, -9 och jag frös en del om tår och fingrar men revanschen satt fint. De tio varven tickade på utan att jag hann bli less. Banan var teknisk och rolig. Gulaschsoppan efteråt var bäst. Ett bra arr. av Björn Winell mfl.



Nu är jag ganska trött i kroppen. Ska vila från träning några dagar och sen träna nåt pass innan Vasan. Kommer bli ett fantastiskt Vasalopp i år. Ser fram emot det.

måndag 19 februari 2018

Hassela, Roslagsloppet och Marcialonga

Har inte bloggat sen den 3/1. Jag har ju bloggen som min tränings- och framförallt tävlingsdagbok. Jag tycker det är kul att gå in och söka upp ett lopp och återuppleva det samt titta tillbaka hur jag tränade. Annars är det så lätt att glömma bort. Jag ska i alla fall skriva ner lite kort om det som hänt sen senaste uppdateringen.

Börjar med en kort tur till Hassela där jag hann få till två fina träningspass. Roslagsloppet låg ju nära och eftersom jag inte åkt skidor sen Vasaloppet -16 så var ju tävlingsform osäker. Därför ville jag åtminstone få till ett tävlingslikt pass. Jag åkte i alla fall upp tidigt en morgon för att barnen skulle kunna sova vidare i bilen de tre timmar de tar att åka upp. Brorsan följde med också så lite assistans fanns om det skulle bli tårar där bak. Resan gick smärtfritt och vi kom upp till stugan (som mor och far hyrt) på fm. Vi stannade en natt och passen jag åkte blev ett på 1.45h och en träningstävling runt ett 8km spår. 30km åkte jag innan jag gav upp. 1.52h trött som fasen på slutet. Kallt var det också. Insåg att det saknas en hel del stakningpass och att seedningsloppen är minst en mil till. Kändes lite svagt där och då. Jäkligt nöjd med träningen hur som helst. 


Jag och brorsan efter testlopp.


Det här är också träning.

Helgen efter var det så dags för Roslagsloppet som gick i Gimo på en fyra kilometerslinga. 10 varv och mötande trafik. Allt gick riktigt smidigt och det var ett riktigt bra arr uppstyrt av David Holmström. Nån kanon från XC Sthlm vann. Jag åkte på 1.54 och var 4 minuter från led 1. Ett bra resultat. Förvånad över hur bra det var. Endast 2 minuter ifrån 2012:s DM Kung Kristian Tufvesson. Trodde jag skulle va mycket sämre. Men det som förvånade än mer var att båda Björkarna, Magnus och Fredrik var så långt efter mej. Vi snackar 20-30 minuter. De blev varvade...av mej. 

En dag efter kom Magnus ut med att han skulle träna varje dag fram till Vasaloppet. Det blir ett intressant Vasalopp. 

Jag hann få till ett par träningspass innan det var dags för Italien och Marcialonga. Jag har aldrig åkt loppet förut och såg verkligen fram emot det. Jag hade dessvärre blivit placerad i startgrupp 4. Det kändes väl långt bak. Startproceduren går till så att de skickar iväg grupper om åkare med några minuters mellanrum för att det ska flyta på. Det flöt sådär kan jag säga. Fredrik Björk stack iväg cirka 4 minuter före mej och jag var såklart på jakt från första stavtag. Tyvärr var det trångt och svårt att åka om folk. Jag insåg snabbt att jag blivit ordentligt felplacerad i starten och så fort det blev lucka var det maxinsats för att smita förbi åkare. Ramlade även i en massvurpa och i uppförsbackarna var det nästintill stillastående. 





Men det blev glesare och glesare och lättare att åka om och förbi. Där nånstans stog också Holmström och brölade mitt namn efter spåret. Sånt är alltid uppskattat och kul. Vid 10km passerade jag Björk och hade där fått upp en bra rytm och fart. Resten av loppet var bara att staka så mycket det gick. Hade aldrig någon rygg utan åkte om åkare hela vägen fram till mål. Cascata. Sista backen på ett par km gick riktigt bra även den. Jag blev tillslut 292:a i loppet och uppför sista backen var jag totalt 264:a. Väldigt nöjd med loppet. Tyvärr så missade jag led 1 med 2 minuter. Med en bättre startplats hade jag klarat det. Otroligt vacker och rolig bana som går genom byarna. Hoppas kunna åka igen.


Erik Ohlström (numera vallakung) och Fredrik Karlsson XC Sthlm testar skidor. 

onsdag 3 januari 2018

Det närmar sej,

tiden går fort. Men det finns fortfarande massa tid att förändra formen inför Vasaloppet. December blev inte så bra träningsmässigt som jag tänkt. Jag fick ihop 15 timmar träning. Det är fortfarande min näst bästa månad 2017. Men målet är ju att gnida till med 20 timmar+ fram till VL. Under hela 2017 tränade jag 140 timmar. Det är väl inte så värst mycket i längdskidåkningssammanhang men jag är ganska nöjd. Det kunde varit mindre. Det vore dock kul att få ihop 200 timmar 2018. Se hur stor skillnad det kunde göra.

Senaste veckorna har det varit lite körigt att träna. Vi var på inte mindre en fem olika julfiranden och det tröttade ut familjen en del. Har också haft en släng av mildare förkylning som gått runt. Men nu brinner hoppets ljus. Tanken och planen är att ta med mej barnen till Hassela på fredag där kusiner samt morofar har stuga några dagar. Vi stannar en natt men bara att få se snö kommer ge nytändning känner jag. Är väldigt less på vädret här i Uppsala just nu. Har tappat lusten för rullskidor och därför sökt mej till gymet när träningstillfälle givits. Jag skulle bli bättre av rullskidor men skiergpassen ger också fin träning och lockar mer. De senaste blev ett intervallpass där jag körde 2 x 5000m med 2 minuters vila mellan. En km kördes på motstånd 3 på varje intervall för att bryta rytm och teknik. Tiderna blev 19:45 och 19:43 

Jag skulle väldigt gärna vilja se hur kroppen klarar ett seedningslopp. Tror inte jag är redo för det (på en okej nivå) så det skulle vara bra att få ett snart så det finns tid till förbättring. En för hård öppning och väggen efter 90 minuter tror jag det skulle bli. Roslagsbroloppet den 13/1 kan väl knappast bli av om det inte börjar vräka ner snart. Hoppas!