Okej

Det är dags för livstecken. Har ju tävlat och grejat. Men mest festat och det är ju alltid fantastiskt trevligt. Axa ski marathon var en riktig pers. 40 km på en 5 km bana. 8 varv. Ångest innan jag parkerat bilen. Kliver ut och möts av duggregn och hetsiga människor som löper ut i spåret med tre par skidor under armarna för att testa ut det bästa glidet. Åååååshit vadhållerjagpåmed är min tanke. Sen skärper jag mej i alla fall o  byter om o testar mina två skidpar. Båda går fint. Möter Erik o Emma i spåret. Letar upp Robert O som vallar mina skidor och sen langar min dricka. Tack! Klockren service från den killen. Skidorna gick perfekt. Formen gick sådär.

Jag kom iväg hyggligt i starten. Var rädd att det skulle bli kaos eftersom 250 pers skulle iväg samtidigt på en femma. Men det gick ok. Kändes rätt okej första varvet, förmodligen adrenalinet. Andra började jag ana olust, tredje ångest. Fjärde vilja och snack med hjärnan. Jag blev varvad av vinnaren Simon A på efter exakt 20km han hade då åkt 25. Jag vet inte om jag var ovanligt kåmig men han kändes som en jätte när han kom jämsides och bara försvann. Riktigt mäktig o stor fast jag tyckt han ser ut som en smal kille på bilder jag sett. Kul att han utklassade resten av det grymt starka startfältet.

Mitt lopp var väl inte mycket att prata om. En kamp med meshjärnan om att inte sluta åka. Efter 3 varv var jag totalt slut men fortsatte för att få dricka bira med god anledning på nyårshelgen. Jag fick i alla fall ett lopp i kroppen och det var kul efteråt. Sen åkte jag raka vägen till Ilsbo till en väns stuga där jag firade nyår med vänner. Det blev mest bastu, god mat o öl i tre dagar. 

Sen jag kom hem till Uppsala igen har jag jobbat 2 dagar men även hunnit med att fira mina bröders födelsedagar. De fyller 1 och 2:a jan. Mycket trevligt. 

Nu åker jag till Australien den 6:e. Ska bli riktigt gött. Men i februari blir det bra träning igen inför vasan. Förmodligen hets och någon sorts rehab från hela januari 😎😬💚👯