Hassela, Roslagsloppet och Marcialonga

Har inte bloggat sen den 3/1. Jag har ju bloggen som min tränings- och framförallt tävlingsdagbok. Jag tycker det är kul att gå in och söka upp ett lopp och återuppleva det samt titta tillbaka hur jag tränade. Annars är det så lätt att glömma bort. Jag ska i alla fall skriva ner lite kort om det som hänt sen senaste uppdateringen.

Börjar med en kort tur till Hassela där jag hann få till två fina träningspass. Roslagsloppet låg ju nära och eftersom jag inte åkt skidor sen Vasaloppet -16 så var ju tävlingsform osäker. Därför ville jag åtminstone få till ett tävlingslikt pass. Jag åkte i alla fall upp tidigt en morgon för att barnen skulle kunna sova vidare i bilen de tre timmar de tar att åka upp. Brorsan följde med också så lite assistans fanns om det skulle bli tårar där bak. Resan gick smärtfritt och vi kom upp till stugan (som mor och far hyrt) på fm. Vi stannade en natt och passen jag åkte blev ett på 1.45h och en träningstävling runt ett 8km spår. 30km åkte jag innan jag gav upp. 1.52h trött som fasen på slutet. Kallt var det också. Insåg att det saknas en hel del stakningpass och att seedningsloppen är minst en mil till. Kändes lite svagt där och då. Jäkligt nöjd med träningen hur som helst. 

Jag och brorsan efter testlopp.

Det här är också träning.

Helgen efter var det så dags för Roslagsloppet som gick i Gimo på en fyra kilometerslinga. 10 varv och mötande trafik. Allt gick riktigt smidigt och det var ett riktigt bra arr uppstyrt av David Holmström. Nån kanon från XC Sthlm vann. Jag åkte på 1.54 och var 4 minuter från led 1. Ett bra resultat. Förvånad över hur bra det var. Endast 2 minuter ifrån 2012:s DM Kung Kristian Tufvesson. Trodde jag skulle va mycket sämre. Men det som förvånade än mer var att båda Björkarna, Magnus och Fredrik var så långt efter mej. Vi snackar 20-30 minuter. De blev varvade...av mej. 

En dag efter kom Magnus ut med att han skulle träna varje dag fram till Vasaloppet. Det blir ett intressant Vasalopp. 

Jag hann få till ett par träningspass innan det var dags för Italien och Marcialonga. Jag har aldrig åkt loppet förut och såg verkligen fram emot det. Jag hade dessvärre blivit placerad i startgrupp 4. Det kändes väl långt bak. Startproceduren går till så att de skickar iväg grupper om åkare med några minuters mellanrum för att det ska flyta på. Det flöt sådär kan jag säga. Fredrik Björk stack iväg cirka 4 minuter före mej och jag var såklart på jakt från första stavtag. Tyvärr var det trångt och svårt att åka om folk. Jag insåg snabbt att jag blivit ordentligt felplacerad i starten och så fort det blev lucka var det maxinsats för att smita förbi åkare. Ramlade även i en massvurpa och i uppförsbackarna var det nästintill stillastående. 

Men det blev glesare och glesare och lättare att åka om och förbi. Där nånstans stog också Holmström och brölade mitt namn efter spåret. Sånt är alltid uppskattat och kul. Vid 10km passerade jag Björk och hade där fått upp en bra rytm och fart. Resten av loppet var bara att staka så mycket det gick. Hade aldrig någon rygg utan åkte om åkare hela vägen fram till mål. Cascata. Sista backen på ett par km gick riktigt bra även den. Jag blev tillslut 292:a i loppet och uppför sista backen var jag totalt 264:a. Väldigt nöjd med loppet. Tyvärr så missade jag led 1 med 2 minuter. Med en bättre startplats hade jag klarat det. Otroligt vacker och rolig bana som går genom byarna. Hoppas kunna åka igen.

Erik Ohlström (numera vallakung) och Fredrik Karlsson XC Sthlm testar skidor.