Vägentilltresiffrigt

Vägentilltresiffrigt
mandusandersson.blogspot.com

torsdag 20 februari 2014

2.41 på Bessemer.

Jaha gott folk. Det var verkligen längesen jag fick stryk av Fredrik Björk men nu har det omöjliga hänt. Här kommer storyn om Bessemerloppet som gick av stapeln i Harsa i söndags. Det var en realitycheck som gav mej många tankar och tips inför Vasan.

Det började fint på morgonen med att Pelle (3.20) var i tid för att plocka upp mej klockan 06.00 Därefter fortsatte bilen till Martin (3.08) och sen vidare till Nyby för att hämta upp Marcus Svedare (3.18) innan vi satte av mot Bolmyra till Pär där vi skulle hämta våra skidor som var fluorpulvrade. Tackar för det Patrik O. Skidorna gick riktigt bra. Väl ute på E4an mötte vi upp Jerker (3.15) och bytte bil. Nu med full bil började vi styra mot Harsa och de vanliga härliga psykningarna var igång under hela vägen upp. Jag hade bestämt mej för att staka på blanka skidor så jag kände mej avslappnad. Det stora frågetecknet var ju hur vädret skulle bli och om de skulle räcka med burk eller om klistret måste fram. Och hur såg det ut uppe på myren? Saken blev inte bättre då Fredrik Björk, som åkte upp och bodde på hotell smsade "idag kommer det va riktigt många som bryter"

På plats i Harsa började grabbarna hugga vallaställ och smeta med klister. Jag stack ut på sjön för att lägga ut mina skidor vid starten. Det tog inte lång tid förrän jag var smicksur om fötterna. Det låg mycket vatten på isen under snötäcket. La i alla fall ut skidorna som andreman i mitt led. Det kändes rätt kul och jag var avslappnad inför loppet. Gick runt och skojade med folk och ropade in i vallaboden att det var väderomslag osv. Det blev roliga (läs panikartade) reaktioner. När det närmade sig start tog jag några löpningar runt parkeringen innan jag med spända småsteg trippade ut på isen för att undvika att kliva igenom och bli våt om pjäxorna. Jag hade stoppat två energigels vid kalsonglinjen i bak. Dels för att de var glest mellan vätskestationerna, dels för att vänja magen med gel inför VL och att de satt i bak var för att inte vara i vägen vid all stakning. FB stod i mitt spår med två man emellan oss. Han sa innan loppet att han var slut sen förra helgens tävling och att han tränat hårt hela veckan, så han skulle "ta det lugnt" Jag hade ju kört med omvänd taktik och bara tränat ett pass under veckan men skulle också ta det lugnt. Nu blev det tvärtom.

Starten gick och killen som stog framför mej rörde sig knappt. Jag bytte spår när tillfälle gavs och började sen jaga position. Efter 200 meter kom J Brink (vinnaren) och blåste förbi. Vet inte vad som trasslade för honom i starten men han hade en bit fram till täten. Jag ser vid första backen ryggen av Sussane Nyström, damvinnaren och bestämmer mej för att det är en riktigt bra rygg.  På tok för bra visade de sig sen. Jag hade 50 meter fram och tryckte på en del för att få kontakt. Backen tog ett par minuter att staka uppför och väl uppe brände det fint i musklerna. Jag upptäckte att jag tappat en gel men hade åtminstone närmat mej något. Snabbt tryckte jag ner den andra gelen djupare i kalsongen för att inte bli av med den också. Jag hade ju satt dom i kalsongranden för att få fäste mot huden så att de inte skulle glida och även vara lätta att komma åt men nu hade jag alltså bara en gel kvar och den låg nu mellan skinkorna. Jag förstod att de såg ut som att jag hade skitit på mej men det kunde jag lätt bjuda på. På myrarna blåste det och jag hade tur att ligga bakom en stark åkare som gick fort trots vindbrytningen men vi närmade oss inte Nyström och hennes klunga så snabbt. Såg dom hela tiden där framme. Gelen som hade vassa kanter började tyvärr skava mellan skinkorna men jag hade inte tid att justera den. Då hade jag tappat för många meter till killen framför. FB som jag trodde skulle komma fram direkt hade inte visat sej ännu. Jag vände mej om uppe på myrarna efter cirka 15 km åkning och såg då FB komma som nr 2 i en 6 manna grupp. Kanske 100-200m bakom.

Vid varvning 20km så hade jag gett upp Nyströms rygg och jag varvade en minut bakom henne cirka. Hittar inga mellantider nu. FB varvade cirka 20 sekunder bakom mej. Ut på andra varvet kändes det bra, jag låg bakom en åkare som släppte Nyströms klunga efter ca 12 km åkning. Han var stark men hade inte så bra teknik och jag kunde ta tät rygg uppför långbacken. Stakningen började verkligen kännas nu men väl uppe gick det fint att sträcka ut igen. En bit ut på myrarna kommer så FB:s klunga ikapp oss två och jag och FB snackar lite. Jag kom med lite idéer om ryck sista 5km etc, FB påstod att han var trött. Jag rättade in mej sist i deras led av åkare med en åkare mellan FB och mej. Killen som drog mej la sig sist. Det är ganska bra tryck i deras åkning och stundtals fick jag kämpa för att hålla rygg. Det blev ibland några meter som jag fick trycka på för att täppa till. Killen bakom mej släppte. Jag slet på för att inte bli ensam på myren i blåsten men efter cirka 26-27 km gick jag tom. Jag väggade totalt. Gruppen försvann fort, killen bakom kom ifatt och förbi, flera åkare om efter ett tag. Vid 30 km drack jag 3 muggar sportdryck och insåg att kommande 15 km blir ett träningspass. Allt tävlingstänk var borta. Det var längesen jag upplevde vätske och energibrist men jag ska inte gnälla på OS stjärnor som väggar mer. Tankarna surrade runt om brist på snöträning, hur ska vasaloppet gå, skierg kanske inte är så bra ändå etc. Jag lyckades ta mej runt och i mål, massa åkare passerade och väl i mål åt jag flera vetebullar i målområdet (jag tar aldrig sådana annars, avskyr dom).

Direkt efter loppet var jag riktigt missnöjd och lätt chockad över vad som hänt. Men ju mer tiden gått och jag funderat på loppet så är det uppenbart att jag disponerat loppet fel, laddat fel och fått i mej för lite energi och vätska. Detta kommer inte ske på vasaloppet. Så nu några dagar senare känns det ändå rätt okej. Jag blev 5 minuter efter FB och hamnade i led 2 ändå. Att jag drabbades av hybris och skulle ta rygg på Nyström, samtidigt som det var glest mellan vätskestationerna gjorde att jag knockade mej själv. Nyström gick i mål på 2.28 Ombytt och klar när jag stånkade över mållinjen.

Så här såg det ut utanför min altandörr i morse. Jag som tänkt ta fram rullskidorna denna helg. Kanske går att åka på snö någonstans ändå.

Viktigt att hitta ett tempo jag orkar hålla i 9 mil om en vecka helt enkelt. Att staka slet kanske också mer då det kan vara skönt att gå över och diagonala som omväxling ibland. Men jag hade fina skidor. Kul att förhållandena ändå var så bra med tanke på årets vinter. Nu ska jag träna på fre, lör, sön och sen vila inför vasaloppet. Det ska bli kanonkul. Målet är topp 500.

 

2 kommentarer:

  1. Kom igen nu Mandus. Vätskekontrollanterna tränar på Kortvasan och Tjejvasan så att vi är fulltränade och laddade till nästa söndag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns som vanligt tryggt med dej på plats Sten ;) Ses i helgen.

      Radera